EU- valet blev ytterligare en bekräftelse på att den gamla höger- vänster skalan spelat ut sin roll. En ny tid med helt nya politiska utmaningar lockar väljarna till de yngre partierna.
En kort intervju från SVTs valvaka dröjer sig kvar i minnet. Utrikesreportern Anna-Maja Persson på plats i London intervjuar britter om hur de känner inför att behöva gå till EU-val när de ju röstat att lämna EU.
En man svarar; ”Jag har alltid röstat konservativt men nu röstar jag på de gröna, jag litar inte längre på Tory”. Det är ett extremt partibyte, från ett traditionellt, tillväxt- och frihandelsvänligt parti till det som förespråkar självförsörjning och höga miljöskatter på företag och konsumtion.
En möjlig Greta Thunberg-effekt
De gröna ökade med 40 procent i EU-parlamentet. Det talas om en möjlig Greta Thunberg- effekt, där yngre väljare med klimatkrisen högst på sin agenda röstade fram de partier med de mest långtgående förslagen hur koldioxidutsläppen ska strypas.
Brittiska gröna gjorde sitt bästa val någonsin med en fördubbling av mandaten, finska gröna blev andra största parti i Finland, de franska gröna blev tredje största parti och på Irland gör de gröna comeback i EU-parlamentet efter 20 år.
Men de grönas framgångar är koncentrerad till norra och västra EU. Självsäkra gröna, som tyska spetskandidaten Ska Keller från Die Grunen, deklarerar att de gröna nu ska bli vågmästare.
Ingen grön framgång i öst eller syd
Men varken i östra eller södra Europa fanns det nån framgångsvåg för miljöpartier. Och i den senaste Euro barometer landar klimat först på femte plats bland de frågor som EU-väljarna rankar högst. Etta kommer migration, på plats nummer två återfinns terrorhot och sedan ekonomi.
Till skillnad från det svenska valresultatet så gjorde liberaler runt om i EU ett bra val. Holländaren Frans Timmermans (S), avgående vice ordförande i EU-kommissionen, har på ett tidigt stadium väckt tanken på en röd-grön-liberal allians i det nya EU-parlamentet.
Han vill bland annat samla de som är för ett starkare EU som kan driva igenom överstatliga skatter på koldioxidutsläpp och andra gröna skatter. Men det är tuffa förhandlingar som väntar.
För det andra tydliga besked från väljarna runt om i Europa är att tygla ett allt mäktigare EU och stoppa överstatliga beslut. Det står i direkt konflikt med de Europavänliga gröna och liberala politikerna. Bilden av EU som ett ” monsterprojekt” för eliten väcker genklang hos många väljare som inte tjänat nåt på globaliseringen.
Högernationalist-grupper kan nå vågmästarroll
Högernationalister och EU-kritiska partier befäste sina uppseendeväckande valsegrar från 2014 och gick i några fall framåt. Nigel Farages nya Brexitparti i Storbritannien blev största parti , Tory är i princip utraderat. I Frankrike blev Marie Le Pens parti störst, liksom Lega i Italien och regeringspartiet Fidesz i Ungern.
Var fjärde plats i parlamentet vanns av högernationalister och EU-kritiker. Men om de kan omvandla detta till verklig politisk makt är en helt annan sak. Nu väntar veckor av förhandlingar för högernationalisterna är splittrade i tre olika partigrupper.
Om de kan samla sig till en gemensam agenda skulle också dom kunna åberopa rollen som vågmästare. Matteo Salvini, Italiens inrikesminister och partiledare från Lega är kungamakare och har redan försökt locka högernationalister till sin nya grupp i EU-parlamentet.
Men till skillnad från de gröna och liberala så råder stora åsiktsskillnader inom de högernationalistiska grupperna. Ett är synen på Ryssland .För både polska Lag och Rättvisa och svenska sverigedemokrater är det uteslutet att samarbeta med partier som står Vladimir Putin nära. Synen på frihandel splittrar också partierna.
Katastrofval för Dansk Folkeparti
Hade högernationalisterna nått över den magiska 33 procentgränsen hade de kunnat blockera val av ny ordförande till EU-kommissionen och också förhindra bestraffning av Rumänien, Polen och Ungern, det vill säga länder som nu bryter mot EU:s grundläggande demokratiska principer. Men den makten fick de inte med valresultatet. Danskt Folkeparti som sagt sig vilja ansluta sig till Salvini gjorde ett katastrofval och förlorade tre av sina fyra platser.
I tre länder kan nattens valresultat leda till regeringskris och nyval. Den populistiska rumänska regeringen backade, både socialdemokrater och liberaler gjorde ett dåligt val, de blev nyligen varnade av EU för att bryta mot EU:s regel om rättsväsendets oberoende. I Italien tappade Legas allianspartner Femstjärnerörelsen medan ett nytt parti gick framåt.
I Grekland blev oppositionspartiet större än regeringspartiet Syriza. Statsminister Alex Tsipras utlyste nyval i natt. Och Spanien går som vanligt sin egen väg, där gick socialdemokraterna starkt framåt och upprepade sina framgångar från nationella val nyligen.
EU-vännerna reste sig ur sofforna
Kanske var det trots allt Emmanuel Macron och Angela Merkels varningar om ett ödesval för Europa som avgjorde utgången. Valdeltagandet blev det högsta på 20 år. Lågt valdeltagande brukar gynna högernationalister som är skickliga på att få sina väljare till vallokalerna. Nu reste sig istället EU-vännerna upp ur sofforna.
Det har lett till en uppseendeväckande paradox. Förväntningarna på vad EU ska leverera är högre än någonsin; en tuffare klimatpolitik, en gemensam migrationspolitik, gränskontroller, att agera motvikt till Kinas stormaktsambitioner och skapa lukrativa frihandelsavtal med hållbar profil.
Samtidigt är parlamentet mer fragmenterat än någonsin. Mittenblockens makt är bruten.
Nu krävs skickligt politiskt handlag för att leva upp till väljarnas förhoppningar.