Mobilen lyser upp sent en eftermiddag i oktober: ”Om du har några frågor, skriv dem här, så ska jag försöka få svar från Narges själv.”
Det finns sätt att smuggla in meddelanden även i ett av Irans allra hårdast bevakade fängelser. Hur det går till vill ingen SVT frågar prata om, av rädsla för att skada dem som deltar i processen.
Ingen kontakt med familjen
Bara några dagar senare kommer svaret från Narges Mohammadi via SVT:s kontakt.
”Mest längtar jag efter Kiana och Ali. Särskilt de här dagarna när alla nya fångar berättar om intervjuerna de två gjort... Det är drygt åtta år sedan jag såg dem”, skriver hon i brevet till SVT.
Just då befinner sig SVT tillsammans med fredspristagarens man och barnen, Kiana och Ali, som lever i exil i Paris.
– Vi har inte haft någon direktkontakt med henne på ett år och nio månader. Tidigare hördes vi på telefon ibland, men nu ingenting, säger 17-åriga Kiana Rahmani.
Utstår tortyr
Narges Mohammadi har vid upprepade tillfällen och under månader i sträck blivit placerad i isoleringscell, helt utan kontakt med omvärlden.
”Fängelse, psykisk tortyr, ständiga isoleringsceller, dom efter dom... Det har inte stoppat och kommer inte att stoppa mig”, skriver hon i det utsmugglade brevet.
Samtidigt blir hennes hälsa allt sämre. Den 9 november meddelade hennes presschef att vätska samlats kring hjärtat, matstrupen är kraftigt inflammerad och att hon behöver röntgas.
Då Mohammadi vägrar bära hijab, nekades hon lämna fängelset för att få vård.
På detta svarade hon: ”Jag kommer stå upp för frihet och jämlikhet, om det så kostar mitt liv.”
– Vi kräver att Narges släpps omedelbart och att hon får tillgång till den vård hon behöver, säger Måns Målander, Nordenchef för Human Rights Watch.
Se Nobel 2023: Porträtten på SVT Play eller på SVT2 den 7/12 klockan 20.45.