Glädje och kval på arabvårens årsdag

Uppdaterad
Publicerad

Den arabiska våren har svept över arabvärlden och flera diktatorer har sopats undan. Folkresningarna blev ett uppvaknande, men ett år senare blandas solig glädje med bitter besvikelse.

Den 17 december 2010 dränkte den tunisiske fruktförsäljaren Mohamed Bouazizi in sig i bensin och stack sin egen kropp i brand i protest. Där, i den lilla staden Sidi Bouzid, vaknade den ”arabiska våren”, och dagen efter hördes slagorden som snart skulle eka över regionen.

Ett år senare samlades tusentals människor i Sidi Bouzid till minne av upprorens födelse. En av dem var Lina Ben Mhenni, en av Tunisiens mest uppmärksammade bloggare. Hon ser med blandade känslor på situationen i Tunisien i dag.

Det nya gardet fokuserar inte på de samhällsproblem som födde upproret. Men rädslan är borta, och det inger hopp, sade hon i telefon till TT.

-Jag vet att Tunisiens unga vet vad som händer och de är inte rädda att höja sin röst.

Blandade känslor

I Egypten, där miljonprotester fällde president Hosni Mubarak, styr nu generalerna. När armén tog makten hyllades de som hjältar, men de besvikna har vänt slagorden mot dem.

-Jag kan inte säga att vi har uppnått några av revolutionens mål, sade Esraa Abd El Fattah, en framstående aktivist, i telefon från Kairo.

Det finns ljusglimtar. I Libyen, där tiotusentals miste livet i inbördeskriget som fällde Muammar Gaddafi, bygger libyer ett nytt land och optimismen är stor, säger Abdullah Shamia, tills nyligen ekonomiminister i den nya regeringen.

-Utgången av den arabiska våren är mycket fruktbar. Jag tror att vi kommer att se ett nytt Mellanöstern och ett nytt Nordafrika med demokrati, civilsamhälle och mänskliga rättigheter, säger han.

Oundvikligt

Men i andra länder, bland dem Bahrain och Jemen, är upproret långt ifrån över, och syrier räknar varje dag sina döda. Men en ledande aktivist i Damaskus, som av rädsla för repressalier vill vara anonym, säger i telefon att diktatorernas tid är på upphällningen.

-Ibland har omvärlden tyckts tro att det varit något fel med araber – att de saknat en demokratisk gen.

-Men efter detta år ser man att, nej, de arabiska medborgarna är som alla andra människor, säger han.

-De behöver frihet och de kan kämpa för den, även om de tvingas betala ett högt pris.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.