Ryssland har länge haft en i bästa fall ljummen inställning till digitala kryptovalutor, som till sin natur ofta strävat efter frihet från myndigheter. Men under fjolåret har allt fler anat ett skifte.

Som när Putins internetrådgivare Dmitrij Marinitjev guidade runt utländska journalister i hans egna ”kryptogruva” – hundratals datorer som i en gammal sovjetisk bilfabrik jobbade med att skapa nya kryptopengar.

– Det finns nu en förståelse på landets högsta nivåer att virtuella valutor inte är ett självklart ont utan ett möjligt gott, särskilt för ekonomin, sade 42-årige entreprenören Marinitjev då till nyhetsbyrån AFP.

Svar på sanktioner?

I oktober satte Putin ner foten och beordrade myndigheter att ordna juridiska ramverk för att hantera digitala valutor. Ryska tjänstemän har också uppgett att Putin gett order om arbete mot etableringen av en nationell digital valuta – en sorts kryptorubel.

Men ett uttalande från Putin ekonomiske rådgivare Sergej Glazjev antyder att Ryssland kanske inte bara vill hitta sätt att reglera kryptovalutor. Kanske ser Kreml också en öppning att kringgå utländska sanktioner.

– Det här verktyget passar oss mycket väl för känslig verksamhet å statens vägnar. Vi kan ordna betalningar med våra motparter runtom hela världen utan att bry oss om sanktioner, sade Glazjev vid ett regeringssammanträde enligt Financial Times.

Sverige överväger e-krona

Men exakt hur skapandet av en rysk digital valuta skulle låta staten kringgå sanktioner är oklart. Sådana valutor kan ge en viss anonymitet, men kan svårligen ersätta vanliga finansiella system som banköverföringar.

Ryssland är inte heller det enda landet som funderat på det här med digitala pengar. Venezuela har utlovat valutan ”petro” som ett sätt att undvika sanktioner, även det med tveksamma förutsättningar.

Sveriges riksbank utreder även den möjligheten av en e-krona som komplement till vanliga pengar, och levererade i september sin första delrapport. Där framhålls det som en möjlighet för att förenkla överföringar av mindre summor.