• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Aung San Suu Kyi, som är regeringschef i Myanmar, har anklagats för att vara passiv inför militärens hårdhänta behandling av rohingyer och för att hon avfärdat omvärldens kritik. Foto: Aung Shine Oo/TT

FN: Myanmar skyldiga att skydda rohingyer

Uppdaterad
Publicerad

FN:s Internationella domstol ICJ i Haag säger att Myanmar måste göra allt det kan för att förhindra fortsatta övergrepp och förföljelser mot minoritetsbefolkningen rohingya. Beslutet är ett första steg i den unika rättegång som väntas pågå i flera år och som ska slå fast om Myanmar gjort sig skyldigt till folkmord.

Över 730 000 rohingyer tvingades fly när Myanmars regering inledde en militäroffensiv i delstaten Rakhine 2017.

FN-domstolen ICJ gick på Gambias linje om att rohingyerna bör skyddas under tiden som rättegången pågår.

Det är Gambia, vars befolkning till största delen är muslimsk, som har initierat rättegången. I sin anmälan till FN-organet ICJ i Haag vill det västafrikanska landet få fastslaget att Myanmar (Burma) brutit mot folkmordskonventionen från 1948.

Svåra förhållanden

Över 730 000 människor ur den muslimska minoritetsgruppen rohingya tvingades fly när regeringsoffensiven inleddes i delstaten Rakhine. Många flydde till grannlandet Bangladeshs största flyktingläger Cox's Bazar, där de fortfarande lever under svåra förhållanden.

En expertpanel utsedd av Myanmars regering kom i måndags fram till att den inte funnit några bevis för övergrepp. Ledare för rohingyerna anser dock att undersökningen syftat till att rentvå Myanmar.

Gambia ville att ICJ i sitt inledande utslag skulle beordra Myanmar att skydda rohingyerna och att landet tvingas se till att bevis för begångna övergrepp bevaras.

Svärtat rykte

Den en gång hyllade fredspristagaren Aung San Suu Kyi har sedan hon tillträdde som regeringschef i Myanmar fått sitt rykte alltmer svärtat. Aung San Suu Kyi har anklagats för att vara passiv inför militärens hårdhänta behandling av rohingyer och för att hon avfärdat omvärldens kritik. Militären har hävdat att den försvarat sig mot terrorister och att ansvaret för våldsamheterna ligger hos gerillarörelser.

I en debattartikel i Financial Times i dag skriver Aung San Suu Kyi att rohingya-flyktingar överdrivit sina berättelser om övergreppen. Hon skriver att Myanmar är ett offer för ”ogrundade utsagor” från FN och människorättsorganisationer.

Fakta: Minoritetsbefolkningen Rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.