I Europaparlamentet spelar utskotten en viktig roll. Det är där som lagförslag bearbetas och ändras.
Totalt finns det 20 ständiga utskott och fyra underutskott – alla med olika ansvarsområden. SVT har frågat de fem toppnamnen på riksdagspartiernas valsedlar vilka utskott de helst vill sitta i om de väljs in i parlamentet. Alla kandidater utom två har svarat.
De mest populära utskotten
Två av de mest populära utskotten är ITRE och LIBE. Enligt Ludvig Norman är det tunga utskott som har stort inflytande över frågor som bland annat rör energimarknaden och migration. En som vill sitta i båda är Tomas Tobé (M).
– Jag vill få mer kontroll på invandringen och få fram mer kärnkraft, säger han.
Även utskottet för utrikesfrågor (AFET) toppar listan, men där har ledamöterna mindre att säga till om – parlamentets lagstiftningsmakt i utrikesfrågor är nämligen relativt liten. Evin Incir (S) har tidigare suttit i AFET och önskar sitta där igen.
– Man kan fortfarande sätta tryck på medlemsstaterna att agera, vilket vi har gjort vad gäller exempelvis stödet till Ukraina.
Områden som kandidaterna ratar
Utskotten för skattefrågor, framställningar och rättsliga frågor har inte fått några kryss alls. Ludvig Norman tror att det beror på att utskotten hanterar relativt okända frågor som inte genererar så mycket uppmärksamhet på hemmaplan.
– Politiker är måna om att bli omvalda och vill generellt vara där de har möjlighet att göra avtryck och synas, säger han.
Intresset är även svalt för områden som kultur, folkhälsa och ekonomi. I exempelvis utskottet för budgetkontroll vill bara Dick Erixon (SD) och Jonas Sjöstedt (V) sitta.
– Det är viktigt att vara rädd om skattebetalarnas pengar och där håller man koll på länder som använder EU-medel fel, säger Jonas Sjöstedt (V).
Så många ”kryss” fick utskotten:
(AFET) Utrikesfrågor: 11
(ITRE) Industrifrågor, forskning och energi: 11
(LIBE) Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: 10
(IMCO) Inre marknaden och konsumentskydd: 7
(AGRI) Jordbruk och landsbygdens utveckling: 7
(ENVI) Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet: 7
(INTA) Internationell handel: 7
(SEDE) Säkerhet och försvar: 7
(EMPL) Sysselsättning och sociala frågor: 6
(TRAN) Transport och turism: 6
(DROI) Mänskliga rättigheter: 4
(DEVE) Utveckling: 3
(FEMM) Kvinnors rättigheter och jämställdhet: 3
(PECH) Fiskeri: 3
(REGI) Regional utveckling: 2
(BUDG) Budget: 2
(CONT) Budgetkontroll: 2
(ECON) Ekonomi och valutafrågor: 2
(AFCO) Konstitutionella frågor: 1
(CULT) Kultur och utbildning: 1
(SANT) Folkhälsa: 1
(FISC) Skattefrågor: 0
(PETI) Framställningar: 0
(JURI) Rättsliga frågor: 0
Så gick undersökningen till
SVT har frågat de de fem toppnamnen på riksdagspartiernas valsedlar vilka utskott de helst vill sitta i om de väljs in i EU-parlamentet. Kandidaterna fick kryssa i max tre utskott var. Alla kandidater utom Heléne Fritzon (S) och Simona Mohamsson (L) har svarat.
Det här gör utskotten i Europaparlamentet
Totalt finns det 20 ständiga utskott och fyra underutskott i Europaparlamentet. De består av mellan 25 och 88 ledamöter och har en ordförande, ett presidium och ett sekretariat. Deras politiska sammansättning återspeglar sammansättningen i kammaren.
Utskotten påverkar lagstiftningsförslagen genom att anta betänkanden, lägga fram ändringsförslag i kammaren och utse en förhandlingsgrupp som ska delta i förhandlingarna med rådet i fråga om EU-lagstiftningen. De antar också initiativbetänkanden, håller utfrågningar med experter och granskar EU:s övriga institutioner och organ.
EU-parlamentarikerna ingår i två eller flera av Europaparlamentets utskott, som ordinarie ledamöter eller ersättare. Vilket utskott en ledamot kommer att sitta i är ett resultat av politiska förhandlingar i de olika politiska grupperna.