Den 6 oktober meddelade USA:s president Joe Biden att man kommer att införa nya sanktioner mot iranska makthavare som bär ansvar för den senaste tidens våld mot demonstranter i landet, enligt Reuters.
Flera europeiska länder, Frankrike, Danmark, Spanien, Italien, Tyskland och Tjeckien, följde efter USA i försöken att sätta ytterligare press på regimen i Iran. Länderna föreslog sanktioner riktade mot de ansvariga för våldet mot de fredliga demonstranter som protesterar mot landets sedlighetspolis.
Under EU:s utrikesministermöte i Luxemburg, den 17 oktober, beslutade EU att införa sanktioner mot Irans sedlighetspolis och landets informationsminister, rapporterar AFP. Sanktionerna består bland annat av ett inreseförbud till EU samt frysning av eventuella ekonomiska tillgångar inom EU. Sanktionerna riktas i första hand mot ett 15-tal personer och organisationer som kan kopplas till våldet.
Kanada har infört tre sanktionspaket mot Iran för brott mot mänskliga rättigheter. De senaste, som kom den 19 oktober, riktar sig mot sex personer och fyra grupper. Sedan tidigare har landet infört sanktioner mot minst 17 personer och flera grupper, enligt Reuters.
Dagen efter, den 20 oktober, riktade Storbritannien sanktioner mot tre högt uppsatta iranska militärer samt ett vapenföretag som straff för Irans inblandning i Rysslands krig i Ukraina, enligt flera medier. Företaget uppges tillverka de drönare som Ryssland använt mot mål i Ukraina den senaste tiden.
EU har sedan tidigare preliminärt beslutat att belägga åtta personer och aktörer i Iran med sanktioner efter uppgifter om att Ryssland använder iransktillverkade drönare i Ukraina, rapporterar Reuters.
Men EU säger nu att man ser att Iran är mer direkt inblandade i kriget, utöver drönarna som man har sålt till Ryssland. EU har därför tagit fram ett nytt sanktionspaket kopplat till kriget i Ukraina. Beslut om detta väntas komma under fredagen.