Det krävdes ett fyra timmar långt möte i Madrid. Sedan skrev Sverige på överenskommelsen med Turkiet som bereder väg för ett svenskt medlemskap i Nato.

Men framför allt en fråga har väckt starka reaktioner: den om utlämningar mellan länderna. På onsdagen gick Turkiets justitieminister ut med krav om att 33 personer, som beskrivs som terrormisstänkta, ska utlämnas från Sverige och Finland.

Statsminister Magdalena Andersson (S) svarade med att: ”Om man inte ägnar sig åt terrorism behöver man inte vara orolig”.

Vad som sades bakom stängda dörrar är oklart.

I sitt slutanförande på toppmötet i Madrid på torsdagen påstod president Recep Tayyip Erdogan plötsligt att Sverige har förbundit sig att utlämna 73 ”terrorister” till Turkiet.

Kartlagt utlämningsfallen

Turkiet har de senaste åren begärt att Sverige ska lämna ut en rad personer som de påstår har koppling till terroristorganisationer.

SVT har gått igenom besluten från regeringen och Högsta domstolen – som samtliga är avslag.

Ragip Zarakolu, som kom till Sverige som fristadsförfattare för tio år sedan, är en av dem som namngetts i turkiska medier. Turkiet har begärt honom utlämnad och anklagar honom för att ”ha hjälpt terroristorganisationen PKK” genom att bland annat ha öppnat ”en politisk akademi som fungerat som en läroanstalt för militant personal”.

– Jag tror att Sverige kan lösa detta med diplomati, inte så aggressivt som de vill ha allting i Turkiet, säger Ragip Zarakolu som nekar till alla anklagelser.

Högsta domstolen slog i ett beslut från 2019 fast att det föreligger hinder mot utlämningen och menar bland annat att det inte framgår att brott har begåtts.

HD: Journalistik inte ett brott

En annan av personerna är journalisten Levent Kenez som flydde till Sverige 2016.

– Jag är inte orolig för egen del. Men det finns andra som inte har samma möjlighet att uttala sig, jag är orolig för dem, säger han.

Högsta domstolen avslog Turkiets begäran om att få honom utlämnad förra året.

”Gärningen som Levent Kenez misstänks för — journalistisk verksamhet som chefredaktör för en tidning — motsvarar inte brott enligt svensk lag”, skriver HD i beslutet.