”Det är modern alkemi – som funkar”, så beskriver Freya Burton, hållbarhetschef på Lanzatech, tekniken som de använder för att omvandla utsläpp av växthusgaser till nya bränslen.
Processen börjar med att man fångar in koldioxid ur luften eller vid utsläppskällan. Sedan blandas den med vätgas som ger kolatomerna ”nytt liv” så de kan användas som bränsle igen. Energigivaren är elektricitet (vätgas görs med vatten och el), varför man kallar det elektrobränsle.
– Här fångar man koldioxiden direkt ifrån luften, i stället för att gå via skogen, växter eller djur som fångat upp det, förklarar flygbolaget BRAs hållbarhetschef Maria Fiskerud.
Kan få stor betydelse i framtiden
Hon hoppas mycket på den här tekniken eftersom bioråvaror inte räcker till för att ersätta allt fossilt flygbränsle. Elflyg är visserligen bara några år bort, men det kommer till en början inte ta oss längre än max 40 mil. Att använda vätgas som bränsle direkt är också ett alternativ. Men det är utrymmeskrävande och det behövs nya flygplan och ny infrastruktur för att tanka.
Fossilfritt bränsle i vätskeform är därför mest praktiskt. Man kan i stort sett använda de motorer som redan sitter på planen, och tanka som vanligt.
”Krävs storskalig produktion i Sverige”
Flygbranschens globala mål är netto noll utsläpp 2050. I Sverige är målet att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030. Men bara cirka en procent biobränsle tankas i dag. Och de flesta rutter kommer vara med förbränningsmotor även 2030, så hur ska man hinna upp till 100 procent fossilfritt på knappt åtta år?
– Det krävs att vi får till en storskalig produktion i Sverige, svarar Swedavias hållbarhetschef Lena Wennberg.
Och då är det elektrobränsle allt fler tittar på. Bland annat Vattenfall, som slagit sig ihop med Shell och Lanzatech för att bygga en anläggning i Forsmark som ska ta koldioxid från ett värmeverk i Uppsala för att producera fossilfritt flygbränsle som SAS, som också är med i projektet, kan tanka planen med.
Billigare över tid
Men i dag är biobränsle cirka fyra-fem gånger dyrare än att tanka planet fossilt. Flygbiljetten blir cirka 300 kronor dyrare per flygtimme. Elektrobränslen är minst lika dyra. I början i alla fall.
– Vi är övertygade om att priserna kommer att sjunka över tid, i takt med att både efterfrågan och tillgången på hållbart bränsle ökar, säger SAS kommunikationsdirektör Karin Nyman.
Lanzatechs vd Jennifer Holmgren är inne på samma spår.
– Om vi är villiga att fortsätta satsa på dessa teknologier, då kan vi mot slutet av det här decenniet ha tillräckliga kvantiteter av fossilfritt bränsle till konkurrenskraftiga priser.