Här identifieras krigets försvunna

Uppdaterad
Publicerad

Omkring 40 000 personer försvann spårlöst under kriget i forna Jugoslavien. Många av dem mördades och begravdes i skogar och massgravar. Men hittills har över 70 procent av de saknade hittats och identifierats – något som är mycket ovanligt efter ett krig.

I ett provisoriskt långsmalt hus i den bosniska staden Tuzla, granne med en kyrkogård och en begravningsbyrå, är ett rum kallare än de andra. Där på hyllor från golv till tak finns påsar med kvarlevor från personer vars familjer har saknat dem sedan kriget i Jugoslavien i början av 90-talet.

Här jobbar organisationen International Commission on Missing Persons (ICMP) med att ge kvarlevorna ett namn.

Forensikern och antropologen Dragana Vucetic är den första som ska försöka förstå vem personen framför henne är. Denna dag jobbar hon med skelettdelar som hittats av en slump av byggarbetare i Srebrenica där över 8 000 bosniaker mördades i juli 1995.

– Här är strålbenet dubbelt vilket betyder att det här är minst två personer. Baserat på min tidigare erfarenhet är strålbenet det enda dubbla. Resten tillhör en och samma person. Jag kan se att det här är en man över 50 år, säger hon om kvarlevorna framför henne.

Kan finnas i flera gravar

Fall från Srebrenica är komplicerade eftersom gärningsmännen grävde upp de första gravarna med bulldozers och begravde de döda på andra platser, i ett försök att dölja brottet. Kvarlevorna efter en person kan alltså finnas i flera gravar och vara svårt skadade. För att kunna identifiera dem dna-testas de och profilen körs sedan mot en databas med dna från anhöriga.

Det var först när man började använda sig av dna vid årsskiftet 2001-2002 som antalet lyckade identifikationer sköt i höjden. Hittills har över 7 000 av de drygt 8 000 som mördades i Srebrenica identifierats, och omkring 70 procent av de saknade efter kriget totalt.

På ICMP tror man att framgången beror på att det inte fanns en klar vinnare efter konflikten och ingen kunde bestämma att man inte skulle leta efter de saknade. Något som är ovanligt efter ett krig.

Innan man hade tillgång till dna försökte man göra matchningar med hjälp av kläder och personliga tillhörigheter som hittades i gravarna. Det skapades en katalog av jeans, sjalar, tröjor, underkläder, bestick och annat som familjen fick titta på. – Det var inte en jättebra metod. Familjen visste inte alltid vad personen haft på sig den dagen de försvann och många bar kläder de fått av hjälporganisationer, säger Dragana Vucetic. Foto: Tomas Wagner

Dragana Vucetic säger att hon är stolt över arbetet ICMP har gjort. Inte bara med att ge familjerna en möjlighet att begrava sina anhöriga utan också med att samla bevis för krigsbrott åt domstolarna. Men hon räknar inte med att man kommer hitta alla de saknade.

– De senaste par åren har vi inte hittat någon större massgrav. Kvarlevorna finns i skogen och det är väldigt blygsamma mängder. Vi har åstadkommit fantastiska resultat, men tusen personer är fortfarande någonstans.

Se mer om ICMP:s arbete med att identifiera försvunna personer i klippet ovan.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.