• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Ajna föddes efter en krigsvåldtäkt

Uppdaterad
Publicerad

Ajna Jusic växte upp med en kärleksfull mamma och en omhändertagande styvfar, men en sak förblev ett mysterium under hennes barndom – vad hade hänt hennes biologiska pappa? En dag bestämde hon sig för att ta reda på sanningen.

Ajna Jusic var 15 år gammal när hon beslutade sig för att rota igenom sin mammas papper. Hela livet hade hon fått olika förklaringar till var hennes biologiska pappa befann sig: hon var en donatorbebis, pappan hade stuckit, han hade dött i kriget i Bosnien-Hercegovina. Och när hon fick en styvfar sa hennes mamma att hon hade honom nu.

Ajna saknade ingenting i den lilla familjen, men människor runt henne kunde inte släppa att hon inte hade en biologisk far. Barnen i skolan retades och en dag på gymnasiet frågade en lärare om hennes mamma ens visste vad pappan hette. Det blev droppen för 15-åringen.

– Jag trodde att om jag fick veta det här dumma namnet skulle jag lösa mina problem och hitta en väg ut. ”Här har ni namnet, låt mig vara nu”, berättar hon med ett uppgivet leende på ett kafé i Sarajevo.

Ajna Jusics mamma som ung

Våldtogs under kriget

I lådan hon hade dragit fram, där hon visste att hennes mamma förvarade sina dokument, fanns svaret på frågan som hade förföljt henne hela livet. På åtta sidor från polisen, domstolar och sjukhus återgavs en detaljerad berättelse om våldtäkten hennes mamma utsattes för. Ajnas mamma som är bosniak våldtogs av en soldat av en annan etnicitet. Hon var 22 år när Ajna föddes.

Fram till dess hade Ajna, som i dag är 27 år, knappt vetat något mer om kriget än att det hade hänt och hon vill inte säga vilken etnicitet mannen har.

– Allt mina föräldrar sa till mig om kriget var att det finns bra människor och det finns dåliga människor. Det finns inga bra eller dåliga folkgrupper. Punkt.

De flesta kvinnor vet inte namnet på vem som våldtog dem, men Ajnas mamma vet. Ajna vet också vad mannen heter och att han i dag har två barn. Men hon har inga planer på att dra honom inför domstol. Hon vill inte utsätta sin mamma eller mannens två barn för trauma.

– Jag har inte hjärta att förstöra två liv som biologiskt sett är min halvbror och min halvsyster, vilket känns väldigt konstigt.

Blev bättre

Livet blev lättare för Ajna och hennes mamma efter att de bestämt sig för att berätta öppet om vad som hade hänt. De som kallat henne och hennes familj glåpord har bett om ursäkt. I dag är hon ordförande för en organisation för barn som blev till på grund av kriget. De jobbar för att krigsvåldtäkter ska straffas hårdare. Och mamman som var rädd att Ajna skulle förkasta henne när hon fick veta är i dag Ajnas största inspirationskälla.

– Allt det hon har gått igenom och allt det hon byggt upp efteråt. Det kan inte vara en skam. Det är något man borde skryta med varje dag, säger hon.

Hör Ajna berätta om hur hon fick reda på sanningen om sin biologiske far i klippet ovan.

FAKTA: 4 000 barn föddes

Mellan 20 000 och 50 000 kvinnor beräknas ha våldtagits under krigen i forna Jugoslavien. Våldtäkterna användes systematiskt som vapen för att sätta skräck i fienden och det finns brutala vittnesmål om hur kvinnor hölls inspärrade enbart för att våldtas eller våldtogs inför vittnen som inte kunde göra något.

Omkring 4 000 barn uppskattas ha fötts som följd av en krigsvåldtäkt. Många lämnades på barnhem eller adopterades bort.

Straffet för en krigsvåldtäkt i Bosnien-Hercegovina ligger på ett par års fängelse.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.