– När vi flydde var jag 36 år gammal och min man var 33 år gammal men vi kände oss enormt gamla kanske 150 år i själen. Idag är jag 64 år och känner mig inte alls gammal. Det är så mycket som man vill göra i livet, säger Devla Tomic.

Ville tillbaka hem

Hon hade alltid som mål att flytta tillbaka efter kriget.

– Om någon hade sagt då att jag inte skulle återvända så skulle jag ha rivit upp uppehållstillståndet, säger Devla Tomic.

Men pågrund av religiösa motsättningar bestämde hon sig för att stanna kvar i Sverige.

Hjälper andra flyktingar idag

Efter att hon bosatt sig i Sverige började hon hjälpa flyktingar till landet. Hon var bland annat med i Rädda barnen under flyktingvågen 2015 innan hon började jobba på arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun.

– Jag insåg att jag inte kunde jobba där. Jag började gråta varje dag. Jag blev påmind när jag såg slitna människor, små barn.

Älskar Sverige

Idag efter 25 år ser Devla Tomic Sverige som sitt hem.

– Jag älskar Sverige, jag älskar Luleå. Jag älskar det här landet. Det här är mitt hem.