Hundratals tyskar vallfärdade under fredagen till Grafenrheinfeld i centrala Tyskland för att bevittna något minst sagt anmärkningsvärt.
Två stycken 143 meter höga kyltorn tillhörande den lilla ortens kärnkraftverk jämnades med marken i en kraftig explosion.
Händelsen markerar ytterligare en milstolpe i nedmonteringen av den tyska kärnkraften. Kärnkraftverket, som är det äldsta som fortfarande står kvar i Tyskland, togs i bruk 1982 och var i drift fram till 2015.
Fukushima blev spiken i kistan
Beslutet om att den tyska kärnkraften skulle gå i graven fattades redan för tolv år sedan. Energislaget hade då varit på väg att ”fasas ut” under en längre tid, men det var katastrofen i japanska Fukushima 2011 som blev spiken i kistan.
Året därpå beslutade Angela Merkels regering om en strikt tidsplan som sade att alla kärnkraftverk skulle vara nedlagda senast 2022. Kriget i Ukraina och den efterföljande energikrisen skulle senare leda till att deadlinen flyttades fram, men den 15 april i fjol kopplade man till slut bort de sista reaktorerna från elnätet.
Den tyska linjen är dock inte helt utan motstånd. I spåren av kriget har landet bland annat kritiserats för att ha gjort sig beroende av rysk gas i och med nedläggningen.
Stora skillnader i Europa
Tyskland är inte ensamma i Europa om att fasa ut kärnkraften, men det finns också länder som istället storsatsar på området.
SVT har tidigare rapporterat om de vitt skilda förhållningssätt olika europeiska länder har till energislaget. Sverige hör till de länder som går åt motsatt håll från Tyskland efter att Ulf Kristerssons (M) regering utlovat en massiv utbyggnad.
Även i Tyskland finns de som förespråkar en helomvändning – och menar att fredagens sprängning i Grafenrheinfeld skedde helt i onödan.
– Tyskland kommer förr eller senare att börja använda kärnkraft igen och då skulle man kunna använda de här tornen, säger Rainer Klute, ordförande för den kärnkraftsfrämjande tyska organisationen Nuklearia, till Sveriges Radio Ekot.