När syriske journalisten Marwan Hisham 2011 anslöt sig till de tidiga protesterna i Syrien var det för att uttrycka sitt motstånd mot Syriens järnhårda styre under president Bashar al-Assad. Föga kunde han veta att hans hemstad Raqqa bara några år senare skulle bli centralort i IS ”kalifat” och därefter, i stor utsträckning, bombad till grus i kampen mot terrorgruppen.
Samtidigt jobbade han själv på ett fik och rapporterade i hemlighet ut till omvärlden om den brutala vardagen under IS styre, ett skräckvälde som lämnade djupa ärr i stadens själva själ. Tanken på att plågoandarna kan komma att släppas på fri fot och på nytt skapa kaos i området skrämmer många Raqqa-bor som långt ifrån återhämtat sig, säger Hisham.
– Ja absolut, det råder inga tvivel om att de kommer att göra det.
Visar upp ”dubbelmoral”
Marwan har själv jobbat som journalist i flera internationella medier och skrivit en bok om sitt erfarenhet av IS skräckvälde.
Enligt hans mening finns det ingen annan lösning än att västländer, som Sverige, hämtar hem sina medborgare och ställer dem inför rätta i de fall där det går. Varken Syrien eller Irak har några som helst möjligheter att hantera dem, och de instabila, krigshärjade samhällena där är enligt honom långt mycket bräckligare.
– Europeiska regeringar har försökt blunda för saken, säger han i telefon till SVT Nyheter från Turkiet där han nu bor.
Enligt honom visar västländers hantering upp en stor ”dubbelmoral”, men dessutom en bristande tillit till det egna rättssystemet. Europeiska regeringar vill egentligen inte, enligt Hisham, själva ställa sina egna medborgare inför rätta med följd att de sedan släpps. De vill, enligt honom, mycket hellre bara lämpa över problemet på någon annan och sticka huvudet i sanden.
– Man vill bara att de här personerna försvinner och man bryr sig inte om de dör eller vad som nu händer med dem, säger han.
”Förutsägbart men själviskt”
SVT Nyheter har talat med flera irakier och syrier som bott under IS styre eller haft familj där. Alla är skarpt kritiska till att västländer, enligt deras mening, lämpar över sina oönskade medborgare på svagare samhällen som vare sig kan ställa dem inför rätta eller hålla dem inlåsta på obestämd tid.
En irakisk kvinna som inte vill medverka med namn beskriver västländernas agerande som ”förutsägbart men själviskt”. Europeiska regeringar verkar inte bry sig om den oskyldiga lokalbefolkningens lidande, och verkar vilja se radikal islamism som ett Mellanösternproblem trots att det rör sig om europeiska medborgare, säger hon.
Universitetsläraren Ali Baroodi, som bor i irakiska Mosul och gjorde det även under IS, säger att han vill se ”rättvisa vare sig den är i Irak, i Europa eller på Mars”. På vad frågan om vad rättvisa egentligen betyder för honom svarar han livstids fängelse för dömda IS-anhängare. Eller kanske döden, trots att han vet att exempelvis Sverige inte har dödsstraff.
Han skulle gärna se en internationell krigsbrottstribunal, som den mot de tyska nazisterna efter andra världskriget, men han tvivlar på att europeiska länder tänker lägga så mycket pengar på något som hände i en annan världsdel.
– De dödade oss i tusental. De tog slavar och våldtog, säger han i telefon till SVT Nyheter.
– De måste minst hållas inspärrade bakom lås och bom, de kan inte släppas fria igen.
Experten: ”Befogad oro”
Hans Brun, terrorforskare på Försvarshögskolan, framhåller att länderna där de här personer har sitt medborgarskap, exempelvis Sverige, är juridiskt ansvariga.
– Det är faktiskt våra medborgare och vi har jurisdiktion, rent juridiskt, säger han.
Men den svenska regeringen har inga planer på att hämta hem några som deltagit i IS aktiviteter, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT. Han hänvisar till att UD sedan 2011 avrått från resor till regionen.
– Då är det tydligt att svenskar, som trots avrådan rest till Syrien, inte kan räkna med konsulär hjälp från svenska utlandsmyndigheter, säger Damberg.
Hans Brun står bakom förslaget om någon sorts internationell krigsbrottstribunal för att ställa dem inför rätta och anser att lokalbefolkningens rädsla för IS-anhängarna är befogad, säger han.
– De här länderna har dessutom få eller inga resurser att ta hand om det här.