Michael Hauer, Asien- och Latinamerika-chef på Palmecentret, är sedan två och ett halvt år bosatt i Myanmar och bor nu i storstaden Yangon. Han berättar att det dagligen hålls protester på huvudgatan som ligger bara ett par hundra meter från hans hus.

– Det är en situation som trappas upp dag för dag. Under helgen så upplevde jag att det fanns en känsla av hoppfullhet, att det skulle gå att vända trenden. Men under natten så har den känslan bytts ut mot rädsla, säger han.

Michael Hauer förklarar att det pågår en katt och råtta-lek mellan juntan och aktivisterna – ju mer motstånd demonstranterna visar desto hårdare metoder sätter militären in.

– Nu har juntan bland annat släppt ut 23 000 fångar med syftet att skapa skräck och oro.

Organiserar sig i medborgargarden

Det finns ett utbrett motstånd mot militären bland folket, säger Michael Hauer, och utöver dagliga demonstrationer så har det även formats medborgargarden med syfte att skydda varandra.

– Militären opererar i mörkret, det är om nätterna och när internet ligger nere som man för bort folk. Nu har folk börjat organisera sig i medborgargarden. Det är grannar och vänner som går ihop, de turas om att hålla vakt och slår larm när det händer något.

Vilka är det som militären för bort?

– Det är olika människor, men jag tycker mig se en trend att det drabbar statstjänstemän och sjukvårdspersonal som vägrar gå till jobbet.

Michael Hauer berättar även att juntan har avfyrat luftskott för att mota bort demonstranter i norra Myanmar och att fem journalister har gripits.

Hoppas på sanktioner

Enligt militären så ska nya parlamentsval hållas och de påstår själva att de kommer att lämna ifrån sig makten till segraren – vilket Michael Hauer inte tror på.

– Jag har svårt att tänka mig att de skulle släppa ifrån sig makten frivilligt. Då hade det inte funnits någon poäng med att gripa makten från början.

Hur hoppas folket att situationen ska lösas?

– Man hoppas på internationellt stöd och riktade ekonomiska sanktioner mot militären och företag. Men internationell närvaro är viktig och att man fortsätter fördöma.