Omröstningen av de tio delarna i pakten skedde i Bryssel på onsdagskvällen. Nu krävs bara ett formellt klartecken från medlemsländerna i slutet av april.
– Det här är en väldigt stor framgång för Sverige. Vi har nu säkerställt att vi kommer att få skärpt kontroll av den yttre gränsen, vi kommer att snabbare återvända personer som saknar skyddsskäl. Det kommer i förlängningen att leda till lägre invandring i Sverige, säger EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M).
Kritik från flera håll
Lagförslagen har stötts och blötts sedan de togs fram av Ylva Johansson 2016.
– Det är en fantastisk framgång. Nu har vi en helt ny politik som kommer att få mycket mera ordning i migrationen, men som också skyddar asylsökande och asylrätten. Jag är otroligt stolt just nu, säger Ylva Johansson till TT.
Kritiken mot förslagen som lagts fram har kommit från flera håll. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna röstade nej till stora delar av pakten.
– Det går att ta gemensamma tag om asylpolitiken utan att gå in och beröva Sverige makt om migrationsvolymerna vilket den här pakten gör, säger EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD).
Medan ytterhögerpartier velat se ännu hårdare tag vid gränserna har människorättsorganisationer och partier till vänster oroat sig över alltför hårda tag när människor ska kontrolleras.
Omröstningen fick pausas
Omröstningen fick pausas sedan demonstranter protesterat mot förslagen. ”Denna pakt dödar – rösta nej” skanderades av en grupp från åskådarläktaren.
Stödet från konservativa, liberaler och socialdemokrater i mitten räckte dock för att att säga ja till förslagen, som blev en kompromiss.
Det kommer att bli tuffare tag vid EU:s yttre gränser, men fortsatt otillåtet att fösa tillbaka folk och fartyg. Inget land kommer att tvingas ta emot flyktingar som kommit till ett annat EU-land.
Likt i dag kommer det fortfarande vara det land som folk anländer till som i huvudsak ska hantera eventuella asylansökningar.
FAKTA: EU:S ASYL- OCH MIGRATIONSPAKT
EU-kommissionärerna Ylva Johansson och Margaritis Schinas lade i september 2020 fram sitt förslag till en asyl- och migrationspakt i EU för en bättre samordnad politik.
Ökat fokus ligger på att tidigare skilja på personer med skyddsskäl och sådana som sannolikt inte kommer att få stanna. Vid krislägen ska medlemsländerna lova att hjälpa varandra – om än inte nödvändigtvis med att ta emot folk, utan även med personal, utrustning eller rena pengar. Större tyngd ska också läggas på att utvisa personer som inte har rätt att vara kvar.
Pakten består av tio olika lagförslag som slutligt ska godkännas av EU-parlamentet under onsdagskvällen. Därefter krävs även ett formellt godkännande från EU:s medlemsländer i ministerrådet. Länderna har sedan två år på sig att införa de nya reglerna och villkoren.
