• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Masoud Pezeshkian (i mitten) blir Irans nye president.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Masoud Pezeshkian (i mitten) blir Irans nye president. Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Hjärtkirurgen Masoud Pezeshkian vald till president i Iran

Uppdaterad
Publicerad

Hjärtkirurgen Masoud Pezeshkian har vunnit presidentvalet i Iran.

I det av omvärlden utdömda valet tilläts endast kandidater trogna den islamiska regimen att ställa upp. Och ”reformisten” Pezeshkian antas ha mycket små chanser att förändra det slutna landet.

69-årige Pezeshkian – den ende av de sex presidentkandidaterna som beskrivits som ”reformistisk” – samlade enligt myndigheternas första räkning 16,3 miljoner röster. Hans motkandidat, ultrakonservative Saeed Jalili, fick 13,5 miljoner.

Efter valsegern skriver Pezeshkian i en första kommentar på X att han ”sträcker ut sin hand” till det iranska folket.

Den tidigare hälsoministern representerar en något mer öppen relation mot USA och Europa, och vinsten ger försiktiga förhoppningar i omvärlden. Efter 22-åriga Mahsa Aminis död i iranskt förvar 2022 – som ledde till sällsynt omfattande regimkritiska protester i landet – beskrev Pezeshkian dödsfallet som ”oacceptabelt”.

Ayatollan bestämmer

”I den islamiska republiken är det oacceptabelt att gripa en flicka för hennes hijab och sedan lämna över hennes döda kropp till familjen”, skrev han enligt Politico.

Men när gatuprotesterna växte i omfång backade Pezeshkian – och varnade demonstranterna för att förolämpa landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.

Kovändningen belyser essensen av iransk politik, analyserar Politico. Oavsett hur reformistisk Pezeshkian är varken kan eller får han utmana ayatollan, som i det iranska politiska systemet har sista ordet i alla frågor av vikt. I praktiken är därmed förutsättningarna för reformer under Pezeshkians tid vid makten ytterst små.

Lågt valdeltagande

I en debatt i veckan lovade han dock förändring.

– Vi förlorar vårt stöd i samhället på grund av vårt beteende, våra höga priser, vår behandling av kvinnor och för att vi censurerar internet, sade han i statlig iransk tv.

Många iranier bojkottade valet. Omröstningen skulle ha avslutats klockan 18 på fredagskvällen, men förlängdes till midnatt för att öka deltagandet. Enligt myndigheterna låg valdeltagandet i den andra valomgången på strax under 50 procent, med över 600 000 röster bedömda som ogiltiga.

Dog i helikopterolycka

I den första valomgången röstade bara 40 procent – det lägsta deltagandet sedan islamiska revolutionen 1979. Siffran var så låg att den spåddes kunna innebära en legitimitetskris för Khamenei, som lagt stor vikt vid att höja andelen röstande.

I och med valsegern efterträder Pezeshkian den förre presidenten Ebrahim Raisi, som omkom i en helikopterolycka i maj.

Presidentval i Iran

Ett presidentval i en av världens hårdaste diktaturer går till på följande sätt:

De kandidater som anmäler sitt intresse gallras först av det så kallade väktarrådet.

Väktarrådet består av sex religiöst lärda män valda av den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei, samt sex juridiskt lärda män valda av chefen för landets rättsväsende.

Chefen för rättsväsendet är i sin tur också vald av ayatollan.

När väktarrådet tagit ställning till kandidaterna kan befolkningen välja bland de som ledarskapet godkänt. I årets presidentval, som följde på den tidigare presidenten Ebrahim Raisis död i maj, tilläts sex kandidater ställa upp.

Då ingen av kandidaterna fick tillräckligt många röster i den första valomgången den 28 juni hölls en andra omgång mellan de två som fått mest röster – 69-årige Masoud Pezeshkian och 58-årige Saeed Jalili – den 5 juli.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.