Estniska reformpartiet fick 28,8 procent av rösterna enligt valmyndigheten, vilket ger dem positionen som största parti. Mycket talar nu för att deras ledare Kaja Kallas blir landets nya premiärminister, i så fall bli hon Estlands första kvinna som innehar posten, rapporterar Reuters. Resultatet överträffade prognoserna som tydde på ett jämnare lopp.

Det största partiet i nuvarande regeringskoalition, socialliberala Centerpartiet hamnade på 23,0 procent. I koalitionen ingår även konservativa Isamaa och Socialdemokraterna som nådde 11,4 respektive 9,8 procent.

Fram till positionen som landets tredje största parti rycker det högerpopulistiska och EU-kritiska Estlands konservativa folkparti (Ekre) som ökar kraftigt till 17,8 procent, från 8,1 procent i föregående val till parlamentet, Riigikogu, 2015.

Stänger dörren

Reformpartiet segrade också i valet 2015, men försattes i opposition 2016 efter anklagelser om maktmissbruk och dålig hantering av till exempel flyktingfrågan. Sedan dess har premiärminister Jüri Ratas från Centerpartiet styrt landet i en koalitionsregering.

Hur den nya regeringsbildningen ska gå till är en öppen fråga. Precis som på andra håll i Europa skulle ett främlingsfientligt och strängt EU-kritiskt ytterlighetsparti, Ekre i det här fallet, kunna komplicera saken. Mest stöd har partiet på landsbygden där folk upplever sig mer drabbade av senare års nedskärningar signerade Reformpartiet och Centerpartiet.

Men politiska experter tror inte att Ekre tar plats i nästa estniska regering.

– Ekre har ställt flera villkor för att de ska ta säte i regeringen. Det höjer inte partiets chanser att få mer makt och inflytande, säger journalisten Rain Kooli vid det estniska public service-bolaget ERR.

Enligt såväl Reformpartiet, Centerpartiet som Socialdemokraterna gör Ekres värderingar att en regeringsmedverkan inte är aktuell.

Många e-röster

Valkampanjen har kretsat kring frågor som skatter och offentliga utgifter, men även om den ryska minoriteten som utgör cirka en fjärdedel av befolkningen.

Reformpartiet och Centerpartiet har alternerat mellan makten, och även delat den, under de nära tre årtionden som gått sedan Estland bröt sig loss från det sönderfallande Sovjetunionen.

– Ifall Centern och Reformpartiet lyckas uppnå en majoritet i parlamentet så är inga större politiska omvälvningar att vänta, säger valexperten Tarmo Jüristo som leder det oberoende forskningsinstitutet Praxis i Tallinn enligt SPT.

Centerpartiet har länge favoriserats av ryssgruppen som räknar med att partiet fortsätter att värna rådande utbildningssystem som medger såväl estniska som ryska språkskolor. Däremot vill Reformpartiet och Ekre lägga ned den ryskspråkiga undervisningen.

Av Estlands 1,3 miljoner invånare var drygt 880 000 röstberättigade. Valdeltagandet sjönk från 64,2 procent (2015) till 63,1 procent, enligt SPT. Cirka 40 procent av väljarna tog chansen att e-rösta.