Sargentini anser i en rapport att Ungern och dess regeringschef Viktor Orbán bryter mot EU:s gemensamma värderingar på 13 punkter. Hennes främsta kritik handlar om att Ungern har tystat medier och även tillsatt regeringstrogna domare, vilket bryter mot rättsstatens principer.
Ungerns asylpolitik
Ungerns hårda lagar för asylsökande och försök att styra det Centraleuropeiska universitetet i Budapest har väckt starka reaktioner.
Judith Sargentini vill nu att EU drar igång en formell granskning av huruvida Ungern åsidosätter EU:s grundvärderingar om ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Förfarandet finns reglerat i Lissabonfördragets artikel 7 (se faktaruta).
Omöjligt i praktiken
Teoretiskt sett kan ett brott mot värderingarna leda till att rösträtten för ett medlemsland dras in. Men det är i praktiken omöjligt eftersom det kräver ett enhälligt beslut av alla EU-länderna.
Markera missnöje
Men många ledamöter vill markera sitt missnöje med den ungerska politiken, däribland de svenska EP-ledamöterna. För att inleda granskningen krävs stöd från två tredjedelar av parlamentet vid dagens omröstning.
Splittring i största gruppen
– Det beror mycket på hur partigruppen med moderater och kristdemokrater som Ungerns regeringsparti tillhör, väljer att rösta. Det är den största gruppen i parlamentet, och den sitter med avgörandet i handen, säger Christoffer Wendick, SVT Nyheters Europakorrespondent i Bryssel.
– Gruppen är djupt splittrad i frågan om Ungern. Alltfler där verkar luta åt att rösta ja, men frågan är om det är tillräckligt många för att bilda majoritet för artikel 7 tillsammans med liberaler, socialdemokrater, vänster och gröna, säger Christoffer Wendick.
Den ungerske regeringschefen Viktor Orbán tillbakavisade kraftfullt kritiken vid debatten på tisdagen.
”Borde gjorts tidigare”
– Vi kan inte längre stå vid sidlinjen och se på när de ungerska medborgarnas rättigheter kränks, säger Europarlamentarikern Cecilia Wikström (L) i en debattartikel i GP på onsdagen. Hon anser att förfarandet borde inletts tidigare och är en kraftfull markering till försvar av ”det öppna, fria och demokratiska samhälle som Ungerns medborgare har rätt att leva i.”
Fakta: EU:s artikel 7-förfarande
I EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra igång ett särskilt förfarande när det finns ”en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter värdena i artikel 2”.
Det som nämns i artikel 2 är bland annat ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.
För att kunna straffa ett medlemsland – i så fall med indragen rösträtt – krävs dock enhällighet bland alla övriga medlemsländer.
I artikel 7 stipuleras fyra steg:
* 1) fastställande att det finns ”en klar risk” för att ett land åsidosätter värdena. Behöver göras av minst fyra femtedelar av övriga EU-länder.
* 2) fastställande att ett land verkligen åsidosätter värdena. Ska göras enhälligt av samtliga övriga EU-länder utom det utpekade landet.
* 3) beslut att tillfälligt upphäva exempelvis landets rösträtt. Måste också göras enhälligt.
* 4) beslut att ändra eller återkalla tidigare åtgärder.
Källa: Lissabonfördraget.