De senaste veckorna har tusentals demonstranter ockuperat gräsmattor och byggnader vid amerikanska lärosäten i protester mot Israels krigföring i Gaza.
Under förra veckans protester vid New York University kastades flaskor mot kravallpolis och under torsdagen drabbade polis samman med demonstranter i Los Angeles, när man slog till mot ett ockuperat område på University of California.
I veckan ockuperades också anrika Hamilton Hall vid Columbia University. I en uppmärksammad intervju med CBS i onsdags uppgav New Yorks borgmästare Eric Adams att det var professionella, ”vältränade” uppviglare – utan koppling till skolan – som låg bakom stormningen.
Fler än 100 frihetsberövade inte studenter
Totalt har fler än 2 200 personer frihetsberövats i samband med protestvågen i USA sedan den började för drygt två veckor sedan, rapporterar nyhetsbyrån AP. Flera av dem uppges nu av amerikanska medier sakna koppling till universiteten.
Fler än 130 personer greps vid New York University förra veckan och enligt skolledningen var över hälften av dem varken studenter, lärare eller anställda vid lärosätet. Vid University of Texas greps under måndagen 79 personer, varav 45 uppges ha saknat koppling till skolan, skriver Wall Street Journal (WSJ).
”Siffrorna bekräftar våra farhågor om att mycket av oroligheterna på campus den senaste veckan har iscensatts av personer utanför universitetet”, skriver en representant för University of Texas i Austin.
Representanter för proteströrelserna vid Columbia och City College of New York hävdar att många av de icke-studenter som anslutit sig är lärare och tidigare studenter, skriver WSJ.
Det är oklart exakt hur många som deltagit i demonstrationerna, men de har utspelat sig på fler än 80 universitet runt om i USA. Siffror som sträcker sig fram till 28 april visar att de största då samlat mellan 1 500 och 2 000 deltagare, skriver The Guardian.
VAD VILL DEMONSTRANTERNA I USA?
Demonstranter vid en rad amerikanska universitet, däribland flera så kallade Ivy League-skolor, begär att deras lärosäten kapar de ekonomiska banden med Israel och med företag som stöttar Israels krigföring i Gaza.
Kraven har sitt ursprung i den propalestinska rörelsen Boycott, Divestment and Sanctions Movement (BDS) (bojkott, desinvesteringar och sanktioner) som startade 2005. Rörelsen är omstridd och ses av vissa som legitim opinionsbildning, medan andra betraktar den som antisemitiskt anstruken.
De senaste två årtiondena har runt 100 amerikanska universitet rapporterat gåvor eller kontrakt från Israel till ett samlat värde av motsvarande över fyra miljarder kronor, enligt offentliga källor. Regeringen i Washington har dock länge påtalat en kraftig underrapportering från lärosätenas sida.
(TT)