– Det stoppar människor i en bubbla där du bara hör det myndigheterna vill att du ska höra, säger Isik Mater.

Irans nedsläckning av internet oroar

Uppdaterad
Publicerad

I flera dygn låg internet och mobilnätet nere i nästintill hela Iran. Trots att nedsläckningar av internet inte längre tillhör det ovanliga, har man aldrig skådat något liknande i den här omfattningen.

– Det Iran gjorde var något helt annat. Det var så tekniskt komplicerat att det oroade mig, säger Isik Mater på organisationen Netblocks till SVT Nyheter.

Isik Mater hade precis landat på Arlanda och satt på mobilen. Det första meddelandet som plingade till var uppgifter om att internet hade stängts ned i irakiska Nasiriyah.  

– Internet hade släckts ned under nästan samma tidpunkt som säkerhetsstyrkorna började skjuta mot demonstranterna, säger Isik Mater på ett seminarium i centrala Stockholm.

Hon är digital aktivist från Turkiet och en av de som var med och startade Netblocks, en organisation och nättjänst som kartlägger avbrott i internetuppkopplingen runt om i världen.

Internet en mänsklig rättighet

Det är inte första gången Iran begränsar tillgången till internet. Vanligtvis är till exempel sidor som Facebook och Twitter blockerade och nås enbart via vpn:er. Men det är första gången som internet begränsas i den här omfattningen för ett helt land, i så många dagar.

Det allra vanligaste sättet att censurera digitalt är att filtrera och begränsa just tillgången till vissa utvalda webbsidor eller appar. Men nu syns en trend av att nedstängningar av internet och telekomnät börjar bli allt vanligare, enligt Netblocks.

Under 2018 rapporterades minst 196 incidenter i 25 länder, enligt en rapport från den digitala rättighetsgruppen Access Now.

– 2019 är inte över än och det är redan 35 länder som stängt ned internet under det här året, säger Berhan Taye, senior analytiker på Access Now.

En norm i vissa länder

I Etiopien, Venezuela och Irak har internetstörningar och blockade sociala medier blivit en norm, skriver it-tidningen Wired.  

– Sedan 2018 har nedstängningar ökat exceptionellt. Det är nästan varje vecka, varje dag, i det ena landet efter det andra. Det blir bara värre och länder lär av varandra, säger Isik Mater. 

Kina har med sitt nationella internet inspirerat både Ryssland och Iran som sedan flera år byggt på liknande lösningar. 

– Det stoppar människor i en bubbla där du bara hör det myndigheterna vill att du ska höra, säger Isik Mater. 

Strypa internet kostar

Dessutom är nedsläckningar väldigt kostsamt, menar organisationerna.  

I Iran utlöstes protesterna efter att regimen plötsligt och utan förvarning höjde bensinpriset. Dessa pengar skulle gå till de allra fattigaste hushållen, enligt de styrande i Iran. Landet befinner sig i en svår ekonomisk situation efter bland annat USA:s införande av tuffare sanktioner.  

Samtidigt beräknas Irans strypning av internet ha kostat landet minst 600 miljoner amerikanska dollar, enligt Netblocks beräkningar. Internet låg nere i hela fem dygn men även om uppkopplingen såg ut att komma tillbaka, var det så pass filtrerat att det egentligen handlar om en tio dagars nedsläckning, berättar Isik Mater.

”Svårt att motstå”

Både Access Now och Netblocks anser att utvecklingen är alarmerande och är oroade eftersom inget tyder på att det här kommer avta, tvärtom.  

– I flera fall har vi sett att om ett land stängt ned internet en gång, så är det benägna att göra det igen. Så fort de ser vilken makt det ger dem så har de väldigt svårt att motstå från att ta till med samma åtgärder igen, säger, Berhan Taye.  

Fakta: Antal nedsläckningar av internet år 2018

1. Indien: 134

2. Pakistan: 12

3. Irak: 7

4. Jemen: 7

5. Etiopien: 6

6. Bangladesh: 4

7. Demokratiska republiken Kongo: 3

8: Tchad: 2

9. Ryssland: 2

10: Filippinerna: 2

Källa: Access Now

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.