Anders Kompass var fram till 2016 ansvarig för FN:s arbete för mänskliga rättigheter i ett 60-tal länder, placerad i Genève. Sommaren 2014 lämnade han över en rapport till den franska regeringen. Rapporten är skriven av FN-personal och innehåller vittnesmål från barn i ett flyktingläger i Centralafrikanska republiken som berättar om hur franska soldater utsatt dem för övergrepp i form av sexuellt våld, tvång och hot.
– Jag har ju läst många rapporter som är fruktansvärda men den här rapporten drabbade mig speciellt hårt. De senaste rapporterna var bara några veckor gamla, säger Anders Kompass.
Soldater skickades hem
Att Anders Kompass lämnade över rapporten ledde till att en utredning inleddes och att soldater skickades hem. Ändå blev Anders Kompass, som en direkt konsekvens av överlämnandet, avstängd från sin tjänst åtta månader senare. Flera FN-chefer gick då offentligt ut och riktade kritik mot honom för att han inte maskat namnen på offer, vittnen och utredare innan han lämnade över rapporten. Anklagelserna kom från allra högsta nivå.
– Information som skulle kunna utsätta offer, vittnen och utredare för en risk måste redigeras, sa Farhan Haq, talesperson för generalsekreteraren Ban-Ki Moon, till Al-Jazeera strax efter avstängningen av Anders Kompass.
Friad av två utredningar
I efterhand har Anders Kompass friats i två olika utredningar, en intern från FN och en extern oberoende kommission. Den interna utredningen avslutades när utredarna konstaterade att det inte fanns någon substans i anklagelserna. I den oberoende rapporten konstaterades – tvärtemot vad kritikerna hävdat – att det faktum att namnen inte var maskade hade en positiv effekt. Ändå finns det de som fortsatt hävda att Anders Kompass gjorde fel i just det avseendet. En av dem är förre vice generalsekreteraren Jan Eliasson.
– Utredningen friade honom på många delar, de flesta delar, utom just denna punkt att han inte hade skyddat identiteten, sa Jan Eliasson i en intervju i SVT:s Aktuellt.
I den oberoende rapporten riktas också svidande kritik mot att redogörelsen om övergreppen i flera veckor vandrat från skrivbord till skrivbord inom FN-maskineriet innan den hamnade hos Anders Kompass.
– I stället för att rapportera om anklagelser omedelbart, höll de tyst. Det tog månader innan Frankrike fick ta del av detaljerna, sa utredaren Marie Deschamps bland annat på den presskonferens där rapporten presenterades.
”Det finns en anmärkning”
När Uppdrag granskning träffar Jan Eliasson på FN:s högkvarter i New York har det gått ungefär ett år sedan den oberoende granskningen blev klar. Och fortfarande håller han fast vid att det finns kritik mot Anders Kompass i rapporten.
– Det finns en anmärkning om att man måste iaktta de regler som gäller när det gäller anonymitetsskyddet och att skydda vittnen. Den anmärkningen finns…
Men det rör ju inte Anders Kompass. Tvärtom säger man att det hade positiv effekt att han lämnade över namnen.
– Det finns i en rapport, det finns i rapporten. Du kan väl läsa den efteråt, säger Jan Eliasson.
Men det som faktiskt står i rapporten är att det hade varit bättre om Anders Kompass gjort ett skriftligt sekretessavtal, inte bara muntligt, med fransmännen innan de fick materialet.
Backar från uttalanden
Däremot får Anders Kompass ingen anmärkning för att han gav fransmännen namn på vittnen. Tvärtom konstaterar rapporten alltså att det gav en positiv effekt. Och Jan Eliasson vill nu omformulera sig:
– Mina formuleringar nu är annorlunda än de jag då möjligen gjorde i tv…
Efter att ha fått ta del av Uppdrag gransknings reportage vill den nuvarande FN-ledningen understryka att man ställer sig bakom den externa utredningen och slutsatserna - att Anders Kompass inte begick tjänstefel, men att det är viktigt att skydda namn på vittnen och offer.