Tidigare i vintras inledde Kanadas nyvalde premiärminister Justin Trudeau en utredning av en mycket känslig fråga för landets inuiter och ”First Nations” (indianstammar): Det faktum att kvinnor från ursprungsbefolkningen löper en markant större risk att bli mördade än landets övriga invånare.
Brutalt våld
Statistiken har varit tydlig. Denna kvinnogrupp utgör fyra procent av Kanadas befolkning, men 16 procent av mordoffren. Många har varit unga kvinnor utsatta för brutalt våld. En del hittas döda i vattendrag, andra påträffas aldrig. Kvinnornas öde har länge varit ett öppet sår för Kanadas ursprungsfolk, och nu börjar det stå klart verkligheten kan vara ännu mer fruktansvärd än man hittills trott. Det rapporterar CBC News.
Enligt en omfattande intervjuundersökning som genomförts av NWAC (Native Women´s Association of Canada) kan det verkliga antalet mördade eller förvunna kvinnor mellan 1980 och 2012 vara drygt 4.000. I polisens rapport från 2014 uppges antalet offer under samma period vara 1.200.
– Glappet mellan 1.200 och 4.000 offer är enormt, och även om sanningen kanske ligger någonstans där emellan är det fortfarande tusentals fall som inte blivit ordentligt utredda, säger NWAC:s ordförande Dawn Lavell-Harvard.
Sociala orsaker
Orsakerna till varför kvinnor från ursprungsbefolkningen, som totalt uppgår till knappt en miljon individer, löper drygt 3 gånger större risk att bli mördade än andra kvinnor i Kanada är föremål för forskning. Men våld i nära relationer är en orsak, människohandel för prostitution en annan. Även rasism tros spela en roll, de sju seriemördare som hittills blivit dömda för mord på kvinnor från ursprungsbefolkningen är samtliga vita män.
Enligt Kanadas jämställdhetsminister Patricia Hajdu kan förklaringen till den grava underskattningen av antalet offer finnas i polisens metoder.
– Räknar man med de omdiskuterade dödsfallen, som polisen ofta rubricerat som självmord eller missbruksrelaterade, kommer man upp i de här siffrorna, säger Patricia Hajdu till CBC News.
Vittnesmål
Och den nya uppskattningen av antalet offer är egentligen inte så ny. Den baseras på ett stort antal intervjuer gjorda under ”Walk 4 Justice”, en aktivistmarsch som genomfördes 2008-2011 och som resulterade i en lista med namn på 4.232 mördade eller saknade kvinnor. Några av dem porträtteras här.
Frågan har blivit nyhetsstoff eftersom förberedelserna för en nationell utredning pågår som bäst just nu. Den tidigare konservativa regeringen sade nej till kraven på en utredning och förre premiärministern Stephen Harper förklarade det oproportionerligt stora antalet döda och försvunna kvinnor från ursprungsbefolkningen med våld i hemmen, snarare än sociologiska fenomen.
Ny relation
Hans efterträdare på premiärministerposten, Justin Trudeau, har visat ett betydligt större intresse för relationen till urbefolkningen. Han introducerade utredningen med följande ord:
– Offren förtjänar rättvisa och deras familjer förtjänar att bli lyssnade på så att de kan läka och gå vidare. Vi måste arbeta tillsammans för att sätta punkt för denna pågående tragedi.
”Cold cases”
En av svårigheterna blir nu att avgränsa utredningen i tid. De dryga 4.000 kvinnonamn som listan omfattar har samtliga blivit mördade eller försvunnit 1980 eller senare. Många familjer kräver att även äldre dödsfall som polisen avfärdat nu utreds – en del kanske så gamla som ett halvt sekel. Fullt rimliga krav menar Dawn Lavell-Harvard på NWAC.
– Om polisen slarvat med utredningarna är det dags att göra något åt det nu. Våra kvinnor förtjänar det.