Den spanska centralregeringen har redan problem. Protesterna mot nedskärningar skakar den konservativa regeringen under Mariano Rajoy.

Men nu får han ännu ett problem. Katalonien – med Barcelona som huvudstad –  vill lämna Spanien och bli självständigt.

Regionalvalet på söndag ser självständighetsrörelsen som ett slags folkomröstning om Kataloniens självständighet.

Får inte folkomrösta

I verkligheten är det inte så. I oktober bestämde den spanska författningsdomstolen att Katalonien inte får hålla en folkomröstning om självständighet. Det är en sak för hela Spanien.

Men en politisk bomb exploderade i september. Då demonstrerade hundratusentals katalaner för en självständig stat.

Och regionens president, den 56-årige ekonomen Artur Mas, bytte plötsligt sida. Han har styrt regionen i tre år och kan med sin omvändelse räkna med att bli återvald. Som den siste presidenten i provinsen Katalonien, hoppas han själv.

Udd mot övriga Spanien

Tidigare han han accepterat att Katalonien stannar kvar inom Spanien, men han har kämpat för att alltmer utöka provinsens rättigheter i förhållande till centralregeringen i Madrid. Nu har han hoppat av och bytt sida.

Hans konservativa parti väntas inte vinna egen majoritet. Men med hjälp av andra partier på höger- och vänsterkanten skulle självständighetsivrarna kunna få två tredjedels majoritet i delstatsparlamentet. Det skulle inleda en ny politisk era i Katalonien – med en allt klarare udd mot Madrid och övriga Spanien.

Enligt opinionsmätningar är mellan 46 och 57 procent för en självständig stat.

Skyller på Madrid

Men Katalonien är svårt skuldsatt. Man kan inte låna pengar ute på marknaderna. Spanska staten har fått ingripa och ge provinsen ett stöd på 5 miljarder euro.

I Katalonien skyller man detta på centralregeringen i Madrid. Man menar bland annat att man de skatter som betalas till Madrid sedan går till andra fattiga regioner. Katalanerna menar att alla skattepengar ska stanna inom delstaten.

Katalonien svarar för en femtedel av Spaniens ekonomi och en tredjedel av exporten. Det är en på många sätt blomstrande provins – men med enorma skulder.

Ett taktiskt drag?

Enligt nyhetsbyrån Reuters fruktar dock många av delstatens storföretagare svåra tider för Katalonien om landet lämnar Spanien. Men de vågar inte säga detta högt. Så stor är självständighetsyran nu när Artur Mas bytt sida.

Det finns dock, skriver Reuters, många som i det tysta menar att Mas helomvändning mer är ett taktiskt drag. Att han ser en valseger som en möjlighet att pressa Madrid till fler eftergifter.

Det svåra ekonomiska läget i Katalonien har dessutom lett till kraftiga neddragningar. Talet om en självständig stat kan ses som ett sätt att dra bort uppmärksamheten mot dessa åtstramningar för att rikta blickarna mot en hägrande självständighet.

Måste lämna EU

Under den fascistiska Franco-diktaturen 1939-1975 förtrycktes alla försök att betona provinsens särart. Det katalanska språket förbjöds. Endast den kastilianska spanskan – alltså ”normalspanskan” – var tillåten. Nu råder en renässans för det katalanska språket i provinsen.

Den spanske premiärministern Rajoy har varnat katalanerna för alla försök till självständighet. Han pekar bland annat på att området då måste lämna EU och söka nytt medlemskap, vilket innebär årslånga förhandlingar.

Det finns också ekonomer som menar att Kataloniens skulder är så höga att ett självständigt Katalonien skulle få enorma svårigheter att låna på den fria marknaden. Nu kan man göra det med den spanska centralstaten som garant. Självständighetsanhängare kallar dessa negativa uppgifter desinformation.

Kan utlösa krav i Baskien

Valet har alltså målats ut som ett slags folkomröstning. Men en sådan har ännu inte hållits – och får inte ens hållas enligt de senaste påbuden från den centrala statens författningsdomstol.

Men den väntade segern kan ändå leda till ett ännu spändare inrikespolitiskt läge i Spanien, som redan är hårt drabbat. Bland annat kan det utlösa krav på självständighet även i Baskien.

Självständighetssträvandet kan ses som en del av liknande strömningar inom EU-området, där Skottland och Flandern önskar självständighet från Storbritannien och Belgien.

Källa: Reuters