Den nya nationella säkerhetslagen röstades på tisdagsförmiddagen enhälligt igenom av de 162 ledamöterna i Nationella folkkongressens ständiga utskott, rapporterade Pekingtrogna medier i Hongkong.
Först när Kinas ledare Xi Jinping skrivit under lagen bekräftades beskedet av den officiella nyhetsbyrån Nya Kina.
Kritiker befarar att säkerhetslagen innebär inskränkta rättigheter för de boende i Hongkong och att dess självstyre, demokrati och status som finansiellt centrum hotas. Regimen i Peking å sin sida säger att lagen behövs för att stabiliteten i Hongkong ska återvända efter det senaste årets stora protester.
Innehållet okänt
Hongkongs 7,5 miljoner invånare har ännu inte fått veta lagens exakta innehåll. Detaljerna, och hur lagen ska användas, har inte offentliggjorts, men regimen i Peking har tidigare sagt att lagen riktar in sig på uppvigling och terrorism.
Under året har det kommit utspel från Kina om att demonstranter i Hongkong har ägnat sig åt just ”terrorism”.
Lagen tros innebära de mest radikala förändringarna för Hongkongborna sedan den före detta brittiska kolonin återfördes till Kina för 23 år sedan. Nya nationella säkerhetskontor väntas i Hongkong, som ska övervaka, guida och stödja de lokala myndigheterna i efterlevnaden av reglerna.
Reaktioner från omvärlden
Redan under måndagen började USA avveckla sin speciella handelsstatus med Hongkong genom att stoppa export av militärutrustning och begränsa regionens tillgång till högteknologiska amerikanska produkter.
Även Storbritanniens regering har kommenterat beslutet. Om uppgifterna bekräftas vore det ”ett allvarligt steg”, säger Dominic Raab, utrikesminister.
– Vi är djupt oroade av de obekräftade uppgifterna om att Peking har godkänt den nationella säkerhetslagen.
Också EU:s företrädare beklagar Kinas beslut:
– Vi har gjort klart vid flera tillfällen, senast vid direktsamtal i förra veckan, att den nya lagen inte är förenlig med Hongkongs grundlag eller Kinas internationella åtaganden. Vi är väldigt oroade, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Bestämmelserna kommer att träda i kraft redan under onsdagen, enligt en källa till South China Morning Post.
Fakta: Hongkong och protesterna
Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen ”ett land, två system” som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen ska gälla i 50 år – till 2047.
Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet. Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande.
När detta valsystem lades fram av Kinas kommunistregering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.
I fjol hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina.
Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis och Carrie Lam beskrev i ett läge demonstranterna som en minoritet som är ”folkets fiender”.
Sedan Kinas planer på att införa den nya nationella säkerhetslagen blev kända har protesterna i Hongkong tagit ny fart. Kina anser att den nya säkerhetslagen behövs för att återfå stabiliteten i den särskilda administrativa regionen.