Det var för cirka två år sedan som aktivisten Rushan Abbas talade inför en tankesmedja i Washington. Hon beskrev repression och förtryck mot den uiguriska minoritetsbefolkningen i Kina, en grupp hon själv tillhör även om hon har flyttat från Xinjiang-provinsen till USA.

Mindre än en vecka senare fördes hennes syster bort från hemmet i nordvästra Kina, enligt Rushan Abbas som själv kallar det för en ”hämnd” för Rushans aktivism.

– Det har gått nästan två år nu och det finns inga information alls om var hon befinner sig, säger hon till SVT Nyheter.

”Blodspengar”

Internationella människorättsgrupper bedömer att omkring en miljon människor, främst uigurer, har satts i någon form av omskolningsläger.

Men samtidigt som Kina kritiseras av människorättsskäl, inte minst för läget i Xinjiang, så lämnade landet tidigare i år in sin ansökan till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Rådets 47 medlemmar sitter under tre år långa mandatperioder, och nu på tisdagen ska nya medlemmar väljas in.

Kina har suttit med förut och vill nu på nytt vara med och påverka FN:s människorättsarbete, något Rushan Abbas beskriver som förfärande.

– Det river helt ner FN:s rykte som organisation. Jag ser det som att Kina köper FN med blodspengar, säger hon.

Politik framför merit

Bland de andra länderna som ansökt om medlemskap finns Ryssland och Saudiarabien, även de ofta kritiserade av människorättsgrupper. Så varför släpper man in kritiserade länder i detta råd, där medlemmar inte bara tar på sig att värna människorätter utomlands utan också på hemmaplan?

En del handlar om ett FN-system som eftersträvar bred inklusivitet. Men samtidigt avgörs valen till råden enligt experter ofta av politisk kohandel snarare än lämplighet på området.

– Jag tror att man med säkerhet kan säga att vilka som hamnar i säkerhetsrådet, i människorättsrådet, eller i något annat FN-råd inte avgörs utifrån meriter, säger Jussi Hanhimäki, professor i internationell historia och expert på FN.

På fråga från SVT svarar svenska UD att kritiken mot länder som tar plats på rådet trots att de kränker mänskliga rättigheter är befogad, samtidigt som Sverige anser att rådet är en viktig plattform för att främja mänskliga rättigheter.

Huruvida Sverige tänker rösta ja till de kontroversiella kandidaturerna vill UD däremot inte berätta.