I helgen har protester brutit ut i flera kinesiska städer som Shanghai och Peking. Protester i sig är inte särskilt ovanligt i Kina, men de som spridit sig över landet de senaste dagarna sticker ut av flera skäl. Det menar Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina, vid Utrikespolitiska institutet.

Dels handlar det om att det sker i många olika städer samtidigt men också att det är många olika grupper i samhället som gett sig ut på gatorna.

– Vi har sett migrantarbetare, fabriksarbetare och studenter. Det är ovanligt att olika grupper mobiliserar sig kring samma fråga, säger Björn Jerdén.

”Man känner en hopplöshet”

Att de missnöjda kineserna riktar kritiken direkt mot centralmakten hör inte heller till det normala. Från gatan har det ropats att både president Xi Jinping och kommunistpartiet ska kliva åt sidan.

– Det är uppenbart att många i Kina upplever stora problem med denna noll-covid-politik. Det kan vara att man har svårt att arbeta eller sköta sitt dagliga liv. Man känner en hopplöshet och man ser inget slut på den här politiken som pågår medan resten av världen gått vidare och lärt sig leva med viruset, säger Björn Jerdén.

Fortsatt hårda restriktioner

Tidigare i höst på den nationella kongressen ställde sig partiledningen för Kinas kommunistiska parti bakom en politik för fortsatt hårda restriktioner. Och det verkar inte som att landets styre har planer på att gå åt ett annat håll.

– Det är Xi Jinping som bestämmer det mesta i dagsläget och jag tror att han tycker det är en bra politik. Man har satsat ett politiskt kapital nu under flera års tid och berättat för sin befolkning att Kinas politik är bättre än den vi sett i andra länder, därför kan de inte backa nu, säger Björn Jerdén.

Bakgrunden till den protestvåg som drar fram över Kina är en lägenhetsbrand i staden Urumqi där tio personer dog. De boende ska ha hindrats att ta sig ut ur det brinnande huset och brandkåren att ta sig hela vägen fram på grund av restriktioner.