Egentligen fanns det en stor majoritet för att säga ja till förslagen redan i parlamentets ansvariga utskott, när frågan behandlades där i slutet av mars.
Partierna i ytterhögern ville ändå ha en omröstning i hela parlamentet – men fick nöja sig med samma resultat där.
Med klara majoriteter, runt 420 röster mot cirka 130, sade ledamöterna ja till de fyra förslag som man enats om i utskottet.
Där ingår bland annat själva huvudsystemet för hur asyl- och migrationspolitiken ska samordnas i EU, där svenske ledamoten Tomas Tobé (M) varit ansvarig för parlamentets behandling.
– Efter år av politiskt dödläge har vi nu en historisk möjlighet att gå vidare, sade Tobé till sina kollegor inför omröstningen.
Kritik från höger och vänster
Mot förslagen talade ledamöter från spanska ytterhögerpartiet Vox, belgiska Vlaams Belang, ungerska regeringspartiet Fidesz och svenska SD.
– Den här paktens lösning är att tvinga medlemsländer att ta emot migranter mot sin vilja, sa Charlie Weimers (SD).
EU-parlamentets beslut innebär att slutförhandlingar kan inledas med EU:s ministerråd så fort medlemsländerna kunnat ena sig där. Målsättningen är att hela asyl- och migrationspakten ska kunna spikas definitivt av ministerrådet och parlamentet under början av 2024.
Vänsterpartiet ställer sig inte bakom den nya migrationspakten. Partiet menar att man tar det sämsta av dagens flyktingpolitik och institutionaliserar det genom att göra det till EU-lag.
– Det handlar bland annat om rättsosäkra snabbkontroller vid gränserna och en utökad möjlighet att placera människor i förvar. Vi kommer att få se fler fängelseliknande läger som de som redan finns i Grekland, säger Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk i ett pressmeddelande.