Det tog bara 67 sekunder för lagen att genom handuppräckning röstas igenom på ett oppositionslöst sammanträde för det juridiska utskottet på måndagen. Under tisdagens votering i parlamentet antogs lagen, trots våldsamma protester.
Lagen innebär att organisationer vars budget finansieras med mer än 20 procent av utländska investeringar ska kategoriseras som ”företrädare för främmande makts intressen”.
Enligt uppgifter från EU-tjänstemän till Financial times vill EU nu frysa Georgiens ansökan om medlemskap om de väljer att anta agentlagen.
Försvårar inträde i EU
Georgien ansökte om EU-medlemskap 3 mars 2022 och i december 2023 fick man kandidatlandsstatus. Införandet av den nya lagen kommer dock försvåra processen radikalt.
– Som lagen ser ut är den oacceptabel och kommer skapa allvarliga hinder på anslutningsvägen till EU, sa Gert Jan Koopman, högste ansvarig för EU:s grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, i början av maj.
Även Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, har sagt att ”Georgien befinner sig vid ett vägskäl” med anledning av lagen.
Stora demonstrationer
Den georgiska befolkningen vill ansluta till EU. I en mätning som gjordes av National Democratic Institute stöttade 79 procent av georgierna ett medlemskap.
I helgen samlades runt 50 000 demonstranter i huvudstaden Tbilisi för att demonstrera mot lagen. En kulmen på protester som har varat sedan april och där polisen använt vattenkanoner mot demonstranterna.
Under våren 2023 demonstrerades det mot samma lag och även då uppmärksammades konfrontationer mellan polis och demonstranter. Lagförslaget drogs då tillbaka.
Närmande till Ryssland
Sedan regeringspartiet Georgiska drömmar tog makten med en majoritet i parlamentet säger kritiker att landet har börjat närma sig Ryssland.
Lagförslaget som nu röstats genom har stora likheter till en lag redan finns i Ryssland och som Putin och Kreml har använt för att tysta kritiker.