Omkring två miljoner förstörda hem. 24 000 skolor, 1 500 vårdinrättningar och 13 000 kilometer väg. Det måste lagas eller ersättas sedan ”en monsun på steroider” drog fram över Pakistan i augusti. Minst 1 700 människor omkom under årets monsunsäsong. Foto: Zahid Hussain/AP/TT

Kravet: Dags för rika att betala klimatnotan

Uppdaterad
Publicerad

Vem ska betala när världen brinner och länder står under vatten? Inför klimattoppmötet i Egypten växer kraven på kompensation från länder som har blivit rika på att elda fossila bränslen.

– Människor njuter av livet i väst men någon här får betala priset, säger en minister i Pakistan.

Notan efter de enorma översvämningarna i Pakistan väntas landa på runt 30 miljarder dollar. Det riktar ljuset på en av de stora stridsfrågorna under det kommande klimattoppmötet COP27 i Egypten: Vem som ska ta notan för förluster och skador till följd av klimatförändringarna.

För Pakistan, som bara står för 0,8 procent av världens samlade utsläpp, är svaret enkelt. Klimatminister Sherry Rehman menar att skulden för katastrofen ligger på de länder som har blivit rika genom att elda fossila bränslen – och att det nu är dags för dem att öppna plånboken ytterligare.

– Människor njuter av livet i väst men någon här får betala priset, säger ministerkollegan Ahsan Iqbal på en presskonferens.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är som att resa genom en krigszon” – Hör SVT:s klimatkorrespondent om översvämningarna i Pakistan.

Rika länder har tidigare gått med på att bidra med pengar för att hjälpa fattigare länder att minska utsläpp och anpassa infrastruktur för framtidens klimat. Hittills har dock löftet om 100 miljarder dollar om året, i det som kallas klimatfinansiering, inte infriats fullt ut – vilket har spätt på misstron i klimatförhandlingarna.

”Människor förlorar sina liv”

Men många sårbara länder driver också frågan om ersättning för förluster och skador som redan nu uppstår till följd av värmeböljor, skyfall, orkaner och torka.

Professor Saleemul Huq, chef för International Centre for Climate Change and Development i Bangladesh, menar dock att klimatanpassning och utsläppsminskningar redan är gårdagens problem.

– Vi har klivit in i en ny era av förluster och skador på grund av klimatförändringar som människan har orsakat. Människor förlorar sina liv, sina hem, sina skördar och sin infrastruktur och det sker här och nu, säger han.

Forskaren: ”Vi har misslyckats”

På förra årets klimatmöte i Glasgow avvisade USA och EU krav på en särskild fond som ska kompensera fattigare länder för förluster. I stället fick de mest klimatsårbara länderna åka hem med ett löfte om en löst definierad ”dialog”.

– Vi har misslyckats med att minska utsläppen så att vi har stora klimatförändringar och vi har misslyckats med att anpassa våra samhällen eftersom vi haft för lite fokus på den frågan. Då uppstår förluster och skador, säger Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Fakta: Mer om klimatkompensation och COP27

FN:s klimattoppmöte, COP27, hålls i Sharm el-Sheikh mellan 6-18 november.

Egypten har lovat att förluster och skador ska lyftas ordentligt, och pekat på problemet med att frågan ofta går förlorad i ändlösa diskussioner.

Men något genombrott när det gäller en ny kanal för finansiering är inte att vänta från FN-mötet där beslut tas med konsensus, enligt Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet.

– Vetenskapen blir allt bättre på att göra kopplingar mellan klimatförändring och extremväder vilket gör det lättare för länder som vill föra fram frågan att säga att det finns ett ansvar för de som har orsakat klimatförändringarna att göra något åt förluster och skador. Men de rika länderna vill väldigt tydligt frikoppla frågan från tanken på en fond eller någon form av skyldighet till kompensation i proportion till de förluster och skador som uppstår, säger han.

Representanter från hela världen samlas i Egypten, för att diskutera och förhandla om hur det globala klimatarbetet under Parisavtalet ska implementeras.

I Parisavtalet från 2015 enades de flesta av världens länder om att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, och allra helst under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

Men ländernas planer för att minska sina utsläpp av växthusgaser är långtifrån tillräckliga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, enligt en sammanställning som FN:s klimatsekretariat UNFCCC har gjort av alla klimatplaner inför mötet.

Om planerna följs är världen i stället på väg mot omkring 2,5 graders uppvärmning före århundradets slut.

(SVT-TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmötet i Sharm el-Sheikh

Mer i ämnet