Kaoset i Sydkorea – en tidslinje
Vad var det som hände?
- 22.30 på tisdagskvällen, lokal tid, höll president Yoon Suk-Yeol ett tv-sänt tal där han meddelade att undantagstillstånd och krigslagar införs med omedelbar verkan.
- Undantagstillståndet innebar att medier sattes under statlig kontroll, alla vårdanställda beordrades tillbaka till sina arbeten och all politisk aktivitet förbjöds.
- Lee Jae-myung, ledare för det största oppositionspartiet, uppmanade sina ledamöter att rösta ner undantagstillståndet, som han kallade ”grundlagsvidrigt” och uppmanade människor att protestera utanför parlamentet som var hårt bevakat av polis.
- Några timmar senare röstade ett enhälligt parlament för att upphäva krigslagarna, det föregicks av att militärer stormade parlamentet. De avvek efter omröstningen.
- Senare under natten höll presidenten Yoon ett nytt tv-sänt tal och meddelade att krigslagarna inte längre gällde. Officiellt varade krigslagarna i sex timmar.
Varför hände det?
- Presidenten motiverade bland annat beslutet med att han ville ”säkra Sydkorea från de hot som Nordkoreas kommuniststyrkor utgör” och att ”den parlamentariska processen hålls som gisslan”. Han syftade i sitt tal på oppositionen.
- Bedömare pekar på olika orsaker till Yoons agerande, som beskrivs som chockerande. En växande frustration över att inte få igenom sin politik eftersom oppositionen har majoritet i parlamentet, är en teori.
- Samtidigt har oppositionspartierna inlett 22 misstroendeomröstningar mot presidenten som blivit allt mer impopulär. Han har även figurerat i ett antal politiska skandaler.
Vad händer nu?
- På onsdagen lämnade oppositionspartierna in ett riksrättsförfarande för att avsätta presidenten och försvarsministern. Voteringen kan ske tidigast på fredag. Demokratiska partiet kräver att han omedelbart avgår.
- Inom presidentens Folkets parti, är det splittrat. Partiledaren Han Dong-Yoon kräver att regeringen avgår och att presidenten Yoon undantas. Partiet har däremot enats om att inte rösta för att presidenten ställs inför riksrätt, enligt nyhetsbyrån Yonhap.
- För att ställa en president inför riksrätt krävs stöd från två tredjedelar av parlamentets 300 ledamöter, vilket kräver åtta röster från presidentens parti, enligt Yonhap.