I den svenska arbetsmarknadsdebatten utmålas ofta Tyskland som ett föredöme med jämförelsevis hög tillväxt och låg arbetslöshet. Men det är inte hela sanningen. Det anser Anneli Buntenbach som sitter i ledningsgruppen för Tysklands motsvarighet till den fackliga paraplyorganisationen LO, DGB.
– Det har blivit en organiserad löne- och social dumpning i många branscher. I till exempel restaurang, byggstädning och handel finns det knappt några andra jobb och det är främst kvinnor som får dem och de är inte försäkrade, säger Anneli Buntenbach.
Drygt 7 miljoner minijobb
Sedan den tyska arbetsmarknaden delvis avreglerades 2005 har antalet så kallade minijobb exploderat. Det är jobb där arbetstagare kan jobba några timmar om dagen utan krångliga regler och skatter och där även arbetsgivarna slipper skatter och sociala avgifter. I dag har cirka 7,4 miljoner tyskar minijobb, av dem är drygt fem miljoner kvinnor. Cirka vart femte jobb i Tyskland är nu ett minijobb.
Ersättningstaket för minijobben är 450 euro i månaden men genomsnittsersättningen är betydligt lägre. Det gör att det är svårt att leva på ett minijobb. Många tvingas ta flera minijobb, andra får leva på sin partner.
Fattigdom trots låg arbetslöshet
Enligt Anneli Buntenbach har avregleringen och minijobben lett till att allt fler kvinnor fastnar och utnyttjas i låglönesektorer.
– Arbetslösheten har minskat. Det är tveklöst bra. Men vi har fattigdom trots låg arbetslöshet och den har orsakats av denna jättestora låglönesektor som är den största i Europa. Många kvinnor får ingen riktig chans på arbetsmarknaden utan går direkt in i pensionärsfattigdom, säger Anneli Buntenbach.
Den ökade andelen låglönejobb för kvinnor visar sig också i inkomststatistiken. Tyskland har i dag en av de största inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor i Europa, 23 procent.
Men enligt det näringslivsanknutna forskningsinstitutet Institut der deutschen Wirtschaft Köln är låglönejobben ingen kvinnofälla.
-Nej, absolut inte. Det är ingen kvinnofälla. Det handlar istället om arbetstidsönskemål. De flesta kvinnor vill jobba deltid, säger Holger Schäfer. Han förklarar också löneskillnaderna med att kvinnor väljer att stanna hemma längre med sina barn och de får därför mindre arbetslivserfarenhet.
Lever på bröd
Marie Gladkich får betalt för att städa två timmar varje dag på en tandläkarpraktik i nordvästra Köln. Men hon hinner sällan klart på två timmar. Dessutom har hon har cirka en timmes restid. För detta får hon cirka 3000 kronor i månaden. Det är ett så kallat minijobb.
Hyran är på drygt 508 euro, det vill säga drygt 4 000 kronor.
– Det är mer än vad jag tjänar. Hyran är hög. Dessutom höjs den varje år.
Men vad lever ni på då?
– Ja, min man har också ett jobb men vi måste hela tiden spara, spara och äta mindre. Äta bröd, äta bröd, säger hon, håller upp den svarta tygpåsen med ett par vetebröd i och skrattar innan hon rusar vidare längs Venloer Strasses oktobersolvärmda folkrika trottoar.
Enligt forskaren Alexander Herzog-Stein som jobbar vid det fackligt anknutna forskningsinstitutet Hans Böckler-Stiftung i Düsseldorf är låglönesektorn och utnyttjandet av kvinnor ett stort problem för den tyska ekonomin.
– Det skadar den. Vi skänker bort ett enormt stort potentiellt humankapital. Kvinnor är ofta bättre kvalificerade än män men de trängs ofta in i lågkvalificerade yrken, säger han.
En förklaring är också Tysklands tradition av att kvinnorna är hemma med barnen i flera år per barn när de är små vilket minskar karriärmöjligheterna.
– Det finns ett verkligen konservativt element i vårt samhälle, säger Alexander Herzog-Stein.
Kritik från OECD
Men det finns flera problem med den tyska ekonomin. Tyskarna själva handlar för lite, investeringarna är låga och Tyskland faller på utbildningsrankningen.
Dessutom säger en färsk rapport från organisationen OECD är Tysklands tillväxt inte hållbar eftersom den delvis baseras på sänkta löner och enkla jobb som mest går till kvinnor.