Vid en temperaturhöjning på en och en halv grad kommer konsekvenserna vara mindre ödesdigra än vid en två graders ökning. Färre djur och växter utrotas, vi får bevara max en tredjedel av korallreven istället för att de nästintill förstörs helt och ett isfritt Arktis sommartid väntas ske bara vart hundrade år istället för vart tionde år.

– Varenda gradökning spelar roll, speciellt då en ökning över en och en halv grad innebär risker som kan få oföränderliga konsekvenser, som att vissa ekosystem går helt förlorade, säger Hans-Otto Pörtner från IPCC.

Om vi ska lyckas nå detta mål, måste samhället genomgå drastiska förändringar som saknar historiskt motstycke, menar FN:s klimatpanel.

Beslutades 2015 – efter krav från ö-nationer

Klimatmötet i Paris 2015 beslutade att temperaturhöjningen ska begränsas till under två grader till seklets slut, men med målet att nå en och en halv grad. Det tuffare målet var ett krav från de fattigaste länderna och ö-nationer. För att nå det målet med dagens teknik skulle vi behöva stoppa klimatutsläppen i dag.

Underlaget under klimatmötet 2015 var svagt, så FN:s klimatpanel IPCC fick i uppdrag att ta reda på vad 1,5 grads uppvärmning betyder och hur man kan klara det målet. Nu presenterar klimatpanelen en besk rapport som säger att riskerna har ökat sedan den senaste rapporten för fem år sedan. Slutsatsen är också att snabba utsläppsminskningar inte är nog.

Man måste dessutom suga ut gigantiska mängder koldioxid ur atmosfären för att målet ska nås, en teknik som inte fungerar i stor skala i dagsläget.

Måste halveras till 2030 – med oprövad teknik

Att klara en och en halv grads temperaturökning blir tufft. Nettoutsläppen måste nästan halveras redan till år 2030 jämfört med 2010 års nivå – och sedan vara nere på noll till 2050, förutsatt att innovativ teknik uppfinns.

Det är omkring 25 år tidigare än om man ska nå tvågradersmålet. Utsläppen måste då balanseras av så kallade sänkor som till exempel skog, mark och upptag i havet.

Det kan låta omöjligt, men det finns hopp. Klimatpanelen konstaterar att det är framtida utsläpp som spelar roll, de historiska utsläppen fram till i dag kommer inte i sig själv leda till en ökning på 1.5 grader. Det betyder att åtgärder i dag och åren framöver är avgörande.

Men klimatpanelen understryker att utsläppsminskningar inte räcker. Det kommer dessutom att krävas gigantiska insatser att fånga in koldioxid ur atmosfären i nya skogar eller för att begrava i marken, teknik som inte används i stor skala dag. Det handlar om mellan 100-1000 gigaton kol, eller upp till 25 gånger världens årliga utsläpp i dag. Blir det varmare än 1,5 grader måste ännu mer sugas ut för att få ner temperaturen.

Vunnit sju år av utsläpp

En positiv nyhet med tidigare beräkningar är att det ser ut som att det finns något större marginal än vad forskarna tidigare trott. En temperaturhöjning på 1.5 grader motsvarar utsläpp av en bestämd mängd kol i atmosfären, en så kallad kolbudget  – alltså de utsläpp som planeten har råd med innan vi börjar se effekterna av uppvärmning som överstiger 1.5 grader.

Klimatpanelen har visserligen inte beräknat exakt hur stor den är eller hur mycket som finns kvar. Osäkerheten är stor. Men panelen skriver att med nya kunskaper har den ökat med 300 gigaton. Det betyder att jorden vunnit cirka sju års utsläpp jämfört med beräkningen för fem år sedan.