Söndagens val handlar om en sjunde mandatperiod om fem år, för Alexander Lukasjenka som många gånger har beskrivits som ”Europas siste diktator”.
På plats i huvudstaden Minsk noterar SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg hur de ansvariga har gjort allt för att valdagen ska framstå som lugn och välorganiserad.
– Desto svårare har det varit att prata med någon som har deltagit i valet, vare sig om hur de har tänkt eller deras åsikter i övrigt, och det kanske säger någonting om den bredare stämningen i landet, säger Carl Fridh Kleberg.
Tyder på stor vinstmarginal
Vallokalsundersökningen från Belarus visar en storseger för Lukasjenka som där får 87,6 procent av rösterna, rapporterar Reuters.
Det officiella resultatet kan dröja flera dagar, men det lär inte skilja sig avsevärt från undersökningens siffror.
Valet har på förhand dömts ut, av såväl oppositionen som Europaparlamentet. Inför valdagen har Lukasjenka benådat 32 politiska fångar, men parallellt har fler oliktänkande gripits.
Det senaste valet 2020 ledde till en enorm folklig protestvåg som resulterade i brutala tillslag och gripanden. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som utmanade Lukasjenka senaste och nu verkar i exil, säger till nyhetsbyrån AFP att belarusierna är skräckslagna efter fyra år av repression.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uppger i ett gemensamt uttalande med de övriga Östersjöländerna att de stöder ”de som kämpar för ett fritt, demokratiskt, suveränt och oberoende Belarus”.
”Ett framtida demokratiskt Belarus har en plats i den europeiska familjen”, står det i uttalandet.
Bert Sundström: Har Putin i ryggen
I dagens Belarus finns inget fritt partiväsen. Ytterligare fyra personer har tillåtits ställa upp i presidentvalet, men de utgör inget riktigt hot mot 70-årige Lukasjenka, som har bott i den gamla Sovjetstatens presidentpalats sedan 1994.
EU, Storbritannien och USA vägrar erkänna Lukasjenka som Belarus legitima president.
Enligt SVT:s utrikesreporter Bert Sundström kommer valet inte leda till några förändringar.
– Lukasjenka sitter kvar vid makten uteslutande på grund av att han har Putin i ryggen, och så kommer det fortsätta så länge båda sitter kvar, säger han.
Se SVT:s sändning om söndagens val i Belarus.
Javascript är avstängt
Bakgrund: Belarus och protesterna
Belarus är knappt hälften så stort som Sverige och har en befolkning på drygt 9 miljoner människor.
Efter självständigheten från Sovjetunionen i början av 1990-talet har landet förblivit tätt knutet till Ryssland.
Belarus styrs sedan 1994 av den auktoritäre Aleksander Lukasjenka, som har stärkt sin makt över förvaltning, medier och domstolar genom åren.
Efter presidentvalet 2020 utropade sig Lukasjenka ännu en gång till segrare. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet dömdes ut av oppositionen och stora delar av omvärlden.
Under andra halvan av 2020 protesterade hundratusentals belarusier på gatorna. Den omfattande demokratirörelsen slogs ner med hjälp från Ryssland.
Uppemot 300 000 flydde när oppositionella förgrundsfigurer tvingades välja mellan att lämna Belarus eller fängslas. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil, främst från Litauen och Polen.
Läraren och tolken Tichanovskaja tog sin make Sergej Tichanovskijs plats som Lukasjenkas politiske utmanare 2020, efter att han gripits och förbjudits att driva valrörelse. Maken har dömts till 18 års fängelse och uppges inte ha haft kontakt med familjen sedan 2023.
Källor: FN, Landguiden, AFP, TT
