Efter söndagens skenval i Belarus tyder det mesta på att landets auktoritäre ledare Alexander Lukasjenka, som kallats Europas sista diktator, går mot en storseger.
Går mot en sjunde mandatperiod
En vallokalsundersökning visar att Lukasjenka fått 87,6 procent av rösterna, rapporterade Reuters på söndagen.
Vad det slutgiltiga officiella resultatet landar på är ännu inte känt, men tros inte skilja sig stort från undersökningens siffror.
Det innebär att Lukasjenka väntas styra landet under ännu en mandatperiod om fem år, vilket blir den sjunde som landet får uppleva under hans styre.
Har dömt ut valet som uppgjort
Valet har på förhand dömts ut, av såväl västländer som Europaparlamentet . Inför valdagen har Lukasjenka benådat 32 politiska fångar, men parallellt har fler oliktänkande gripits.
Enligt Carl Fridh Kleberg var det tydligt att åtgärder vidtagits för att valdagen skulle framstå som lugn och välorganiserad.
– Jag har kunnat prata med de som håller i själva valförrättandet som gett en inte helt oväntat positiv bild av läget.
Trots den officiella bilden av läget i landet och av valets öppenhet har Carl Fridh Kleberg noterat en annan sida.
– Desto svårare har det varit att prata med någon som har deltagit i valet, vare sig om hur de har tänkt eller deras åsikter i övrigt, och det kanske säger någonting om den bredare stämningen i landet, säger Carl Fridh Kleberg.
Det senaste valet 2020 ledde till en enorm folklig protestvåg som resulterade i brutala tillslag och gripanden.
– Det har varit en central prioritering från den centrala makten att valet skulle framstå som så tråkigt som möjligt, utan några överraskningar eller demonstrationer. Det är något som myndigheterna gjort sitt yttersta för att se till att det inte har kunnat upprepa sig igen, säger Carl Fridh Kleberg.
Vägrar erkänna Lukasjenka
I Belarus finns inget fritt partiväsen. Ytterligare fyra personer har tillåtits ställa upp i valet, men de utgör inget riktigt hot mot 70-årige Lukasjenka, som har bott i den gamla Sovjetstatens presidentpalats sedan 1994.
EU, Storbritannien och USA vägrar erkänna Lukasjenka som Belarus legitima president.
Se SVT:s sändning om söndagens val i Belarus.
Javascript är avstängt
Bakgrund: Belarus och protesterna
Belarus är knappt hälften så stort som Sverige och har en befolkning på drygt 9 miljoner människor.
Efter självständigheten från Sovjetunionen i början av 1990-talet har landet förblivit tätt knutet till Ryssland.
Belarus styrs sedan 1994 av den auktoritäre Aleksander Lukasjenka, som har stärkt sin makt över förvaltning, medier och domstolar genom åren.
Efter presidentvalet 2020 utropade sig Lukasjenka ännu en gång till segrare. Enligt de officiella siffrorna fick han 80 procent av rösterna, men valresultatet dömdes ut av oppositionen och stora delar av omvärlden.
Under andra halvan av 2020 protesterade hundratusentals belarusier på gatorna. Den omfattande demokratirörelsen slogs ner med hjälp från Ryssland.
Uppemot 300 000 flydde när oppositionella förgrundsfigurer tvingades välja mellan att lämna Belarus eller fängslas. Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil, främst från Litauen och Polen.
Läraren och tolken Tichanovskaja tog sin make Sergej Tichanovskijs plats som Lukasjenkas politiske utmanare 2020, efter att han gripits och förbjudits att driva valrörelse. Maken har dömts till 18 års fängelse och uppges inte ha haft kontakt med familjen sedan 2023.
Källor: FN, Landguiden, AFP, TT
