Nihon Hidankyo är en gräsrotsrörelse grundad av överlevare från atombombsattackerna mot Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget.
Omkring 120 000 människor dödades i explosionerna och ett lika stort antal avled senare av strålnings- och brännskadorna de åsamkats.
– Ödet för de som överlevde infernot i Hiroshima och Nagasakis doldes och försummades länge, säger Jørgen Watne Frydnes vid den norska Nobelkommittén, som delar ut priset.
– Men med en stark minneskultur och ett fortsatt engagemang bär nya generationer i Japan vittnenas upplevelser och budskap framåt. De inspirerar och utbildar människor över hela världen. På detta sätt bidrar de till att bibehålla det nukleära tabut – en förutsättning för en fredlig framtid för mänskligheten.
Tårögd och glad
Organisationens ordförande Toshiyuki Mimaki, som fick nyheten i Hiroshimas stadshus, blev tårögd – och glad.
– Det är en kraftfull uppmaning till världen att avskaffandet av kärnvapen kan uppnås, sa han under pressträffen på fredagen.
Han uppmanade också omvärlden att hålla i minnet hur farliga kärnvapen är.
– Det sägs att atomvapen upprätthåller fred. Men de kan också användas av terrorister. Om Ryssland använder dem mot Ukraina, eller Israel mot Gaza, så kommer det inte att sluta med det. Politiker måste vara medvetna om detta.
Utrikesministern: ”En viktig röst”
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) välkomnar Nobelkommitténs beslut.
– Det är en viktig röst för att upplysa om kärnvapnens humanitära konsekvenser. Det är viktigt att överlevarna efter världens förhoppningsvis någonsin enda kärnvapenbombsdetonation i Japan i augusti 1945 nu uppmärksammas för sitt arbete för en vapenfri värld, säger hon till SVT Nyheter.
Fakta: Fredspristagare sedan 2014
Här är de senaste tio årens mottagare av Nobels fredspris:
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.
2022: Fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus, den ryska människorättsorganisationen Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties.
2023: Fängslade kvinnorättsaktivisten Narges Mohammadi från Iran.
Källa: Det Norske Nobelinstitutt
(TT)