De senaste tidens hot från Turkiet om en militär operation i norra Syrien har utspelat sig samtidigt som landet satt upp krav för att godkänna Sveriges och Finlands Nato-ansökningar. Motståndet handlar bland annat om relationerna till kurdiska militanta grupper.
Gerillaorganisationen PKK är terrorstämplad av såväl Turkiet som Sverige och EU. Men president Recep Tayyip Erdogan vill att omvärlden även terrorstämplar YPG, som han också har hotat att slå till emot i en möjlig offensiv.
– Ett av korten turkarna kan spela ut för att invadera våra områden är att använda Nato-ansökningarna för att pressa USA och Nato att få grönt ljus för att angripa våra områden, säger Mazlum Abdi, befälhavare för Syriens demokratiska styrkor (SDF) till SVT.
IS kan dra nytta av turkiska angrepp
YPG utgör en stor del av SDF, som i sin kamp mot terrorgruppen IS har fått stöd från stora delar av västvärlden. Abdi, som själv står med på Turkiets lista över eftersökta terrorister, varnade i dag för att Nato-samtalen och eventuella eftergifter till Turkiet kan få konsekvenser även för möjligheterna att stå emot IS i regionen.
– När vi är upptagna med att slå tillbaka mot de turkiska angreppen kan det uppstå luckor i fånglägren som IS kan dra nytta av, medan vi är upptagna vid frontlinjen mot Turkiet, om de startar en militär operation, säger han.
Abdi försäkrar vidare att Sveriges stöd till SDF endast är politiskt och moraliskt, men betonade vikten av att det fortsatt finns kvar.
– Om Sverige backar från kampen mot IS och att stötta oss genom att göra eftergifter till Turkiet, så innebär det eftergifter inte bara från Sverige utan från det internationella samfundet. [Det skulle] stärka Turkiets ställning att ytterligare trappa upp i området.
