Nordkorea är en liten spelare om man ser till de cirka 14 500 kärnvapen som världens nio kärnvapenstater hade 2018.

Men den slutna diktaturen är en av de ”olagliga” kärnvapenmakterna som dragit sig ur FN:s icke-spridningsavtal NPT.

Och varje år växer landets kärnvapenarsenal.

I mars 2018 bedömde fredsforskningsinstiutet Sipri att Nordkorea hade mellan 10 och 20 stridsspetsar.

Bedömningen i februari 2019 är att antalet har ökat till mellan 20 och 30 stridsspetsar, uppger Sipri. En ökning med omkring tio.

– Alla bevis visar att produktionsanläggningarna går för fullt. Det är inte bara plutonium utan också höganrikat uran. Urangruvorna är fullt operativa, säger kärnvapenexperten Shannon Kile på Sipri.

Inga tester

Samtidigt har det inte skett några kärnvapentester på över 400 dagar.

Men det råder stor osäkerhet om vilken kapacitet Nordkorea har för tillverkning av plutonium och höganrikat uran. Det används till stridsspetsarna.

Enligt Vita huset har Nordkorea lovat att montera ned sina anläggningar för plutonium och anrikning av uran. Men det mesta tyder på att så har inte skett, enligt Sipri.

Vapenplutonium tillverkas av utbränt bränsle i en kärnreaktor i Yongbyon. Uran kommer från gruvor.

– De tros ha åtminstone en anläggning, möjligen fler, för anrikning av uran som inte är tillkännagivna, utöver anläggningen som är placerad i Yongbyon. Väldigt lite är känt om dess storlek och kapacitet, säger Kile.

Räknar försiktigt

Samtidigt är Sipris bedömning försiktig jämfört med det brittiska International Institute for Strategic Studies (IISS) nya bedömning som publicerades dagen före toppmötet i Hanoi.

Enligt IISS har Nordkorea mellan 20 och 60 kärnvapen.

– Det speglar osäkerheten gällande hur mycket klyvbart material Nordkorea tillverkat under senare år och som går att använda till vapnen. Likaså finns frågor om deras kunskaper att bygga bomber, kommenterar Shannon Kile.

Men både Sipri och IISS är överens om att Nordkoreas kärnvapenprogram är operativt eftersom landet inte har gjort utfästelser att montera ned sina kärnvapen.

Oklar definition

Däremot har inte USA och Nordkorea en gemensam definition av vad de menar med begreppet ”total kärnvapennedrustning på Koreahalvön”.

Just det var Nordkoreas diktator Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump överens om efter deras första toppmöte i Singapore i juni 2018.

Definitionen av begreppet är en kärnfråga på toppmötet i Hanoi nu åtta månader senare.

Nordkorea har heller inte indikerat att deras robotbaser är en del av nedrustningsprocessen, och har aldrig lovat att ge upp sina medel- och långdistansrobotar, enligt Shannon Kile.

– Tjänstemän från USA:s underättelsetjänst har dragit slutsatsen att Nordkorea inte har för avsikt att ge upp sin kärnvapenarsenal helt, säger Shannon Kile.