Ostronen producerar skal av kalciumkarbonat som påverkas av de allt surare haven. Utsläppen av koldioxid i atmosfären hamnar i haven, vilket påverkar marina organismer som musslor och ostron. De lägre ph-värdena gör det svårare för dem att bygga och underhålla sina skal.
Studie i Australien
Det så kallade Sydney Rock-ostronet (saccostrea glomerata) har undersökts i Australien av brittiska forskare. Studien visar att ostronen minskar i storlek och även att bestånden blir mindre. Tidigare rapporter pekade på att övergödningen och utsläpp från lantbruken orsakade problemen.
– Utsläppen från jordbruken har minskat. Nu ser vi att problemen beror på klimatförändringarna och deras effekter på ökad nederbörd och höga vattenstånd, säger Susan Fitzer från universitetet i Stirling i Skottland, enligt The Guardian.
Minskning i Europa
Blåmussel- och ostronbankar har minskat i Europa under de senaste åren. De utgör inte bara mat för människor utan spelar en stor roll i ekosystemet. De äter plankton och blir själva föda för uttrar, havsfåglar och humrar. Ostron och musslor är dessutom livsmiljö för mindre organismer som kan sitta fast på skalen eller använda skalen som gömställe.
– Dessa djur är särskilt känsliga för försurningen i haven. Det finns många studier som visar att sänkta ph-värden påverkar dem negativt, säger marinforskaren Pierre De Wit, vid Göteborgs universitet, till SVT Nyheter.
Svensk forskning
Marinbiologer på Svenska Miljöinstitutet ska nu i ett nytt forskningsprojekt undersöka om bestånden minskar även i Sverige. Sjukdomar och parasiter påverkar liksom den nya arten stillahavsostronet, även kallat japanskt jätteostron (Crassostrea gigas). Det är en art som ökar i Sverige. I Bohuslän undersöks nu om den hotar de inhemska arterna.
– Vi har visat i vår forskning att blåmusslor har förmåga att anpassa sig till nya förhållanden. Vi hoppas bara att de hinner. Vi är oroliga att klimatförändringarna går fort, säger Pierre De Wit, från Göteborgs universitet.