Lagen om ett suveränt internet kallas den och gör det möjligt för Kreml att isolera landets internettrafik från resten av världen för att skydda sig från cyberattacker.
Om Putin undertecknar den kommer lagen träda i kraft i november, vilket innebär att befogenheterna för den myndighet som i dag har ansvaret för media- och kommunikationsfrågor, Roskomnadzor ökar betydligt.
Landets internetoperatörer tvingas också installera ett nytt centraliserat tekniskt system, som staten kommer att tillhandahålla. Systemet gör det möjligt för myndigheten att blockera delar eller hela internettrafiken med ett klick.
Svar på USA:s anklagelser om ryskt nätintrång
Det ryska parlamentet skriver på sin hemsida att lagförslaget togs fram som ett svar på USA:s strategi om cybersäkerhet där Ryssland anklagas för att ligga bakom cyberattacker.
Enligt Roskomsvoboda, en organisation som tillvaratar ryssarnas digitala rättigheter är säkerheten bara en förevändning för att ytterligare öka kontrollen över ryska befolkningens kommunikation och inhämtning av information.
– Det är ett nytt blockeringssystem som ger Roskomnadzor möjlighet att registrera invånarnas internetkommunikation och stänga ner populära internationella servrar som till exempel Google.
– Konsekvenserna av lagen kommer alla att känna av, säger Sarkis Darbinyan, som tror att det första användarna kommer att uppleva är att internethastigheten kommer att bli långsammare.
En rad av lagar som ökar nätkontrollen
Sedan massdemonstrationerna mot Putin 2011/2012 har det stiftats en rad nya lagar i Ryssland som inskränker invånarnas frihet på nätet; internetoperatörer måste lagra sina användares internettrafik och är enligt lag numera tvingade att samarbeta med säkerhetstjänsten.
Mängder av hemsidor har blockerats, det har blivit olagligt att i sociala medier uppmana någon att delta i demonstration som ännu inte fått tillstånd av myndigheterna och ett gilla-klick på fel kommentar kan leda till fängelse eller böter.
För ganska exakt ett år sedan kom ett domstolsbeslut som innebar att den i Ryssland populära chattjänsten Telegram skulle blockeras. Beslutet ledde till stora protester, samtidigt som myndigheterna aldrig lyckades blockera tjänsten som fortfarande använts flitigt.
Även lagen som förbjuder VPN-tunnar, det vill säga mjukvara som gör det möjligt att kringgå censuren blev tandlös. Många ryssar fortsätter att använda VPN för att komma åt blockerade hemsidor.
Förbjudet förolämpa Putin
Så sent som i mars i år kom två nya lagar som ger myndigheterna möjlighet att blocka och straffa hemsidor som publicerar falska nyheter eller uppgifter som förolämpar staten, statssymboler eller det ryska samhället.
På onsdagen kom den första domen, där en man från Novgorod dömdes till böter på motsvarande 4 500 kronor för att ha förolämpat president Putin i ett inlägg i sociala medier.
Protesterna mot inskränkningarna av friheten på nätet har lett till omfattande demonstrationer och många har fruktat att Putins plan hela tiden varit att skapa ett slutet internet, likt Kinas. Enligt Sarkis Darbinyan på Roskomsvoboda är det i praktiken omöjligt.
– Kina byggde sitt internet som ett slutet system från början. Att sluta ett öppet system är mycket svårare, säger Darbinyan.
– Det skulle få förödande konsekvenser och kosta mycket mer än den budget som är avsatt för det här.
Internationella protester mot lagen
Tio internationella organisationer, däribland PEN, Human Rights Watch och Civil Rights Defenders har skrivit ett gemensamt uttalande där de uppmanar den ryske presidenten att inte underteckna lagen.
– En centraliserad makt över internettrafiken slutar alltid negativt för yttrandefriheten. Det leder till ökad censur och minskad tillgång till internet för invånarna, säger Martin Fällman, digital säkerhetsexpert vid Civil Rights Defenders.
Även svenska PEN beskriver det nya systemet som införs i Ryssland i och med lagen som ett extremt hot mot yttrandefriheten och menar att den ryska lagen kommer få konsekvenser även i andra länder, där Ryssland ses som en förebild.
– Trenden att använda argumenten om att inskränkningar i yttrandefriheten krävs för att komma åt brottslighet och terrorism är global. Varje steg Ryssland tar i den här riktningen ökar risken för att andra länder tar efter, säger Jesper Bengtsson, ordförande för svenska PEN.