Efter att den förra presidenten, Ebrahim Raisi, omkom i en helikopterolycka i maj har en ny svurits in under tisdagen. Masoud Pezeshkian beskrivs som en ”reformist” i iranska termer.
– Enkelt uttryckt har den islamiska republiken haft två ytterpoler. Det handlar om de konservativa som vill att politiken ska bestämma allt – och reformisterna som anser att det behövs ett erkännande av befolkningen, säger Iranexperten Rouzbeh Parsi vid Utrikespolitiska institutet.
Den nya presidenten Pezenhkian tillhör de senare. Men Rouzbeh Parsi betonar att även reformisterna vill behålla Irans nuvarande politiska system, annars hade de inte fått ställa upp i valet.
Hizbollah fortsatt viktiga
Presidenten kommer inte kunna utföra omvälvande förändringar på egen hand, då det är den högsta ledaren, ayatolla Ali Khamenei, som i slutändan har högst makt.
Stora linjer såsom hur det iranska samhället är uppbyggt eller landets agerande i Mellanöstern kommer att bestå. Det innebär att terrorgrupper såsom Hizbollah och Huthierebellern fortsatt kommer att få stöd av Iran.
– Hizbollah och andra grupperingar orsakar Iran en del huvudvärk men utgör också väldigt viktiga beståndsdelar i Irans försvarsdoktrin mot USA och Israel, säger Rouzbeh Parsi.
– Reformisterna vill generellt sett vara mindre aggressiva i den regionala politiken, men inte tumma på Irans försvar, fortsätter han.
Presidenten sätter tonen
Masoud Pezeshkian kan dock komma att förändra Irans attityd på vissa områden. Rouzbeh Parsi uttrycker det som att presidenten sätter tonen.
– En president kan exempelvis påverka hur mycket och hur illa moralpolisen drar fram. Han kan dock inte påverka att moralpolisen finns, exemplifierar Parsi med.
I videon berättar Rouzbeh Parsi om tre områden där den nya presidenten har viss makt att förändra.
