I FN:s klimatrapport från 2018 presenteras olika scenarier för att nå klimatmålet, där kärnkraft kan vara en del i lösningen. Bild från kyltorn i Temlin, Tjeckien. Foto: TT

Rapport: Det byggs för lite kärnkraft

Uppdaterad
Publicerad

Kärnkraften i världen behöver öka rejält om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas, enligt de flesta av FN:s klimatpanels olika scenarier. Men just nu byggs alldeles för få nya kärnkraftsreaktorer för att klara klimatmålen, anser IEA, Internationella energirådet, som samtidigt pekar på allvaret i kärnkraftens risker.

Om uppvärmningen av jorden inte ska bli mer än max 1,5 grad behöver fossila energikällor som kol och olja minska stort fram till 2050. Under samma period behöver fossilfri elproduktion öka kraftigt, enligt FN:s klimatpanel IPCC:s olika scenarier. I deras rapport publicerad 2018 beräknas kärnkraften behöva öka med mellan 91 och 190 procent.

– Det är en av teknikerna som används i modellerna för att klara 1,5-gradersmålet, säger Jan S. Fuglestvedt, en av författarna bakom IPCC-rapporten.

Klimat

Förnyelsebar energi, som vind- och solkraft, beräknas samtidigt behöva öka ännu mer, med mellan 500 och 1 300 procent, enligt klimatpanelen som dock inte ger några tvingande förslag.

– Vi har bara sammanställt den kunskap som finns i litteraturen. Nu är det upp till beslutsfattarna att använda den kunskapen. Vi säger inte vad som bör göras, vi säger bara vilka möjligheter som finns, säger Jan S. Fuglestvedt från IPCC.

Litet antal nya kärnreaktorer

Just nu byggs ett femtiotal kärnreaktorer i världen, de flesta i Kina, Indien och Ryssland. Det är så pass få, särskilt när gamla reaktorer skrotas samtidigt, att det kommer bli svårt för kärnkraften att öka sin kapacitet de kommande åren, enligt FN:s atomenergiorgan IAEA:s prognoser.

Laura Cozzi, chef för energianalyser på IEA, internationella energirådet, gör samma bedömning.

– Varken kärnkraften eller förnyelsebara energikällor byggs ut i den takt som behövs för att vi ska få bort de fossila utsläppen och klara klimatmålen, säger hon.

Uteslutning av kärnkraften är en ”lyx vi inte kan unna oss”

IEA anser att det är helt upp till varje land att bestämma om de ska ha kärnkraft i framtiden. Men Laura Cozzi menar att de länder som väljer bort kärnkraften i så fall bör förstå konsekvenserna.

– Förnyelsebar energiproduktion varierar. På natten när solen gått ner och det inte blåser behöver el fortfarande produceras. Kärnkraften har hittills kunnat göra det, men om den försvinner måste investeringar i andra tekniker göras, som batterilagring, för att säkra att framtidens elproduktion är helt fossilfri, säger Laura Cozzi, som samtidigt ser stora säkerhetsrisker med kärnkraften.

– Allvarliga olyckor har inträffat. Och om vi ska bygga ut kärnkraften mer måste frågan om hur det radioaktiva avfallet ska hanteras tas på största allvar, säger hon.

– Men klimatutmaningarna vi står inför är så pass stora att vi inte kan utesluta någon teknik som är fossilfri. Det är en lyx vi inte kan unna oss.

Viktigt använda den billigaste metoden

Tomas Kåberger, professor i förnybar energi på Chalmers, som även är med i både Klimatpolitiska rådet och i Vattenfalls styrelse, håller med om IEA:s bedömning att utbyggnaden av den fossilfria elproduktionen går för långsamt. Men ny kärnkraft är för dyr att bygga och innebär för stora säkerhetsrisker, menar han och anser att det är rimligare att satsa på förnybar elproduktion.

– Det är viktigt att använda den billigaste metoden för att ersätta fossila bränslen, eftersom man måste bygga så mycket och snabbt. Utvecklingen de senaste åren har gjort att vind- och solkraft nu är mycket billigare än kärnkraft.

– Kärnkraftverk är så dyra att bygga och så dyra att driva att de totalt sett inte är konkurrenskraftiga. Dessutom är det ju så att vi har lärt oss i verkligheten att risken för stora olyckor är mycket större än man trodde när man tog kärnkraftverken i bruk under förra århundradet, säger Tomas Kåberger.

Ökningen av kärnkraft enligt IPCC:

FN:sklimatpanel IPCC redovisar i sin senaste rapport en rad scenarier för hur världen skulle kunna begränsa den globala uppvärmningen till max en och en halv grad. I de flesta scenarier bedöms kärnkraften behöva öka fram till 2050.  Hurmycket varierar stort mellan olika scenarier. SVT har därför valt att utgå ifrån de siffror som de mittersta femtio procenten av alla scenarier ger, den sk “interquartile range”. För kärnkraft gäller då en ökning mellan 91 och 190 procent fram till 2050. Förförnyelsebar energi exklusive biomassa är ökningen för motsvarande tid mellan 575 och 1300 procent. Ökningen av biomassa är mellan 123 och 261 procent. Kol minskar med mellan 95 och 74 procent och olja med mellan 78 och 31 procent i jämförelse med 2010. Källa:“Summary for policymakers”, IPCC, s. 16 och Markku Rummukainen, SMHI

Kärnkraft i världen:

Justnu byggs ett femtiotal kärnreaktorer i världen med en total kapacitet av 59 GW. Idag är den totala kärnkraftskapaciteten i världen 420 GW. Kina:Elva reaktorer byggs, sju stycken färdigställda under 2018Indien:Sju reaktorerRyssland:Sex reaktorerKorea:Fem reaktorer FörenadeArabemiraten: Fyra reaktorer

Sjuländer har två reaktorsbyggen på gång, bland annat USA och Japan. I Frankrike och Finland byggs en reaktor vardera.

Källa:Internationella Enerigrådet, IEA.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat

Mer i ämnet