Hakkors på en målning av en känd förintelseöverlevare och en skändad judisk begravningsplats i Strasbourg. Det är två av alla de antisemitiska dåd som drabbat Frankrike i vår.
Den senaste årens dåd, en del med dödlig utgång, har fått många franska judar att emigrera till Israel. Julie och Jérôme, ett par i 30-årsåldern som bor i centrala Paris, har börjat fundera på en flytt.
Israeliska staten hjälper nya judiska medborgare första året och erbjuder bland annat undervisning i hebreiska.
– Förut sade jag alltid, nej, nej, nej, men nu är det troligt att jag flyttar. Man måste säkerställa att ens barn växer upp i en trygg miljö, säger Julie.
”Franska staten måste förstå omfattningen”
Bland många judar vi möter finns en känsla av att regeringen inte gör tillräckligt. Att det finns lagar men att de inte används på rätt sätt. På sociala medier är det dock djungelns lag som råder, tycker Jérôme.
– Vilken som helst kan gå in på en högerextrem sida och posta hyllningar till Hitler och sprida extrema åsikter. Inget görs för att hindra sånt. Franska staten måste förstå omfattningen av problemet och inte bara göra offentliga uttalanden när någon mördas.
Antisemitismen finns både i höger- och vänsterextrema grupper. På senare tid har den också uppmärksammats i fattigare förorter bland personer med bakgrund i Nordafrika och Mellanöstern. Länder varifrån invandringen till Frankrike varit stor.
Frankrike för ingen statistik på vilka åsikter de som utför hatbrott har, men i en enkätundersökning från EU:s byrå för mänskliga rättigheter, som kom 2018 där mer än 3 000 franska judar deltog, svarade 7 procent att förövarna hade högeråsikter, 21 procent vänsteråsikter och 33 procent radikala muslimska åsikter.
– I många arabländer har propaganda mot judar förts ut i decennier via statliga tv-kanaler och moskéer. Och judar får ofta stå till svars för Israels politik i konflikten med Palestina, säger Johannes Heuman, lektor vid högskolan i Jönköping, som forskat på nationalism i Frankrike.
Antisemitism – ett stort problem
I samma enkätundersökning, på frågan om antisemitism är ett mycket stort problem i hemlandet, svarade 65 procent av de tillfrågade franska judarna att det var det.
Det var den överlägset högsta siffran i undersökningen. I genomsnitt låg den på 45 procent.
”Vi behöver skydd av militär”
Gabriel Fahri är rabbin och leder en mindre synagoga i ett lugnt område i Paris. Men trots det krävs omfattande beskydd när medlemmarna kommer för att be på helgerna.
– Kan du förstå att vi behöver militärt- eller polisbeskydd varje gång vi ska be i synagogan? Det är mycket oroande.
Frankrike har en antisemitisk historia. Allt ifrån antisemitiska skrifter på 1800-talet till samarbete med nazisterna under Andra världskrigets ockupation av landet. Men samtidigt som hat mot judar existerat så har landet också en stark antirasistisk tradition.
”Jag är glad att inte pappa ser vad som händer”
Den senaste tiden har det hållits stora manifestationer mot antisemitismen. Tiotusentals fransmän har gått ut på gator och torg i många städer.
Rebecca Narewski är en av dem som beslutade sig för att göra något. Hon hade aldrig tidigare arrangerat en manifestation.
– Det var viktigt för mig att agera och sluta att vänta. Det blev en succé, flera hundra kom.
Rebeccas pappa lyckades undkomma Förintelsen, men flera av hans nära dödades.
– Jag är glad att inte pappa ser vad som händer nu. Jag kan inte prata om det utan att det stockas i halsen, men allt det här måste få ett slut. Det är inte okej.
Antisemitismen i Europa
I den största undersökningen som gjorts hittills i Europa av EU:s byrå för grundläggande rättigheter och som publicerades vid årsskiftet tillfrågades mer än 10 000 judar i 12 EU-länder däribland Sverige.
- 90 procent upplever att antisemitismen ökar i sina hemländer.
- 30 procent har blivit trakasserade.
- 34 procent undviker att gå till judiska tillställningar av säkerhetsskäl.
- 38 procent har funderat på att emigrera.
Frankrike är det land där judar upplever att antisemitismen är som mest påtaglig. Nya siffror från franska myndigheter stödjer den bilden. Förra året ökade antisemitiska hatbrott med 74 procent. En siffra som chockat landet.
Antisemitismen i Sverige
De svenska resultaten i undersökningen från EU:s byrå för grundläggande rättigheter: (Över 1.000 svenska judar svarade)
- 82 procent ansåg antisemitism som ett stort eller ett ganska stort problem
- 91 procent säger att det antisemitismen har ökat
- 35 procent undviker att bära judiska symboler
- 35 procent funderar på att flytta ifrån Sverige av säkerhetsskäl
Alla ovanstående variabler har ökat sen förra mätningen 2012.