Det nya avtalet innehåller nya förslag och förändringar om olika samhällssektorer, jämfört med det avtal som röstades ned i en folkomröstning för sex veckor sedan.
”Vi har nått ett nytt, slutligt avtal för att avsluta den väpnade konflikten som innehåller ändringar, preciseringar och förslag som föreslagits av flera olika delar i samhället”, säger båda sidorna i ett gemensamt uttalande från Havanna på Kuba, där samtalen förts.
50 år långt inbördeskrig
Efter det överraskande resultatet i folkomröstningen har de båda parterna fört samtal om ett nytt avtal för att få ett slut på det över 50 år långa inbördeskriget.
De uppmanar nu ”alla colombianer och det internationella samfundet” att stödja avtalet.
Osäkert om folkomröstning
Nu är det upp till parlamentet att rösta om det nya avtalet, enligt BBC, medan Reuters rapporterar att det fortfarande är osäkert om president Juan Manuel Santos kommer att vilja genomföra en ny folkomröstning.
Tidigare president Álvaro Uribe, som ledde kampen mot fredsavtalet inför folkomröstningen, säger att han, och konflikens offer, först måste få titta närmare på avtalet innan det genomförs.
”Jag har bett presidenten att texterna som har tillkännagetts i Havanna inte ska vara definitiva”, twittrar han, och tillägger att hans läger kanske vill göra några ytterligare justeringar.
Glädje i Norge
Beskedet om avtalet tas emot med glädje i Norge, som ingår i den grupp länder som ombetts att hjälpa till att medla i förhandlingarna.
”Jag är glad över att parterna har nått ett nytt fredsavtal baserat på de förslag som har kommit i den nationella dialogen. Avtalet innebär en ny möjlighet för Colombia att avsluta årtionden av konflikt. Det är viktigt att det internationella samfundet stöder genomförandet”, säger utrikesminister Børge Brende i ett pressmeddelande, enligt NTB.
Första samtalen inledden 2012
De inledande fredssamtalen mellan regeringen och Farc påbörjades i november 2012 och landade tidigare i år i ett avtal som beskrevs som historiskt, men som alltså senare röstades ned.
Trots det gick Nobels fredspris i år till Colombias president Juan Manuel Santos. Han prisas för insatserna för att få slut på konflikten i landet.
Fredssamtalen mellan Colombias regering och landets näst största rebellgrupp ELN skulle ha inletts i slutet av oktober, men kom inte i gång på utsatt tid.
Fakta: Inbördeskriget i Colombia
De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.
Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.
Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Parterna kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.
Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.
Nya samtal inleddes, och parterna enades om ett nytt fredsavtal den 12 november i Havanna.
Fredssamtalen mellan Colombias regering och landets näst största rebellgrupp ELN skulle ha inletts i slutet av oktober, men kom inte i gång på utsatt tid.