Obama, som var president när överenskommelsen slöts 2015, har mestadels undanhållit sig från att kommentera president Donald Trumps politik. Men när det rört stora frågor som han själv varit med och genomdrivit – som Parisavtalet och sjukvårdsreformen Obamacare – har han inte kunnat hålla sig.
Den förre demokratiske presidenten går hårt åt Trump och säger att kärnenergiavtalet har spelat stor roll för att hejda Irans utveckling av landets kärnvapenprogram.
”Därför är dagens besked så missriktat”, skriver Obama, och tillägger att USA vänder ryggen mot sina närmaste allierade och ett avtal som landets ledande diplomater och forskare förhandlat fram.
Hindrar inte
I ett tal i Vita huset meddelade Trump att USA lämnar avtalet, trots att flera världsledare har försökt övertala honom att ändra sig. Trump anser inte att överenskommelsen i sin nuvarande form hindrar Iran från att utveckla kärnvapen.
Det var ett av Trumps vallöften att USA skulle dra sig ur. Han har kallat kärnvapenavtalet från 2015 för ”vansinnigt”.
USA kommer nu att återinföra sanktionerna mot Iran och utöver det införa de mest kraftfulla sanktioner som är möjliga. Avtalets övriga parter – Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Kina och Ryssland – har sagt att de tänker försöka hålla liv i överenskommelsen.
Bredare avtal
Beslutet har lett till starka reaktioner, och bland annat Turkiet spår att en rad nya konflikter kan uppstå.
”Att USA lämnar överenskommelsen är ett beslut som kommer att orsaka instabilitet och nya konflikter”, twittrar Ibrahim Kalin, talesperson för den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan.
Han skriver även att Turkiet kommer att fortsätta att motsätta sig alla typer av kärnvapen.
Fakta: Kärnenergiavtalet med Iran
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen, kallad JCPOA, skrevs under efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet – som slöts i utbyte mot sanktionslättnader för Teheran – får inte Iran anrika uran till 20 procent eller mer. I väst anses så pass höganrikat uran vara ett steg på vägen till en fungerande kärnladdning.
I överenskommelsen öppnar Iran även dörrarna till sina kärnteknikanläggningar för FN-inspektörer och landets centrifuger för anrikning av uran minskas med två tredjedelar.