Robotförsvarssystemet PAC-3 har satts upp på fyra platser i Japan. Bilden är från Konan i Kochiprefekturen. Foto: TT

Oro i Japan på grund av Nordkoreakonflikten

Uppdaterad
Publicerad

I Japan stiger spänningen i den eskalerande konflikten mellan Nordkorea och USA och dess allierade. Om Nordkorea avlossar robotar mot den amerikanska militärbasen Guam kommer de att passera över staden Hiroshima. Japanska ministrar är på väg till ett krismöte i Washington.

– Japanerna är skärrade. Det råder stor oro sedan Nordkorea förklarat exakt vilka delar av Japan som kärnvapenrobotar ska passera vid ett eventuellt anfall på militärbasen Guam, säger japankännaren Monica Braw till SVT Nyheter.

Söker skydd

– Ironiskt nog handlar det om Hiroshima och guvernörerna i området har nu vänt sig till regeringen för att få ökat skydd, säger japanologen, författaren och journalisten Monica Braw.

Nordkorea-krisen

I Japan högtidlighölls nyligen minnet av atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki för 72 år sedan.

Attityden hårdnar

Det allt mer uppskruvade ordkriget och robottesterna har fått Japans attityd att hårdna gentemot Nordkorea. Japanska medier publicerar bilder av nya robotförsvarssystem i fyra regioner och det pågår civilförsvarsövningar på många platser i landet.

Det är bara 100 mil fågelvägen mellan Nordkorea och Japan – det tar tio minuter för en robot att nå fram. Japanerna uppmanas i tv att ta skydd i stora byggnader vid en robotattack.

Ändra fredsparagrafen

Japan överväger att förändra den pacifistiska linje som beskrivs i grundlagens så kallade fredsparagraf, paragraf 9. Den antogs efter kapitulationen och trädde i kraft 1947. Japan avsäger sig där rätten att bedriva anfallskrig.

LÄS MER: Nordkorea hotar slå till mot amerikanska ön Guam

Men det finns starka krafter inom Shinzo Abes konservativa regering som vill utveckla landets anfallsförmåga.

Oklart fredsavtal

– Abe har länge drivit frågan om ett starkare försvar. Fredsparagrafen har varit oklart formulerad och öppen för tolkningar. Den stora frågan är om Japan ska få gå i krig utanför landet. Japan har ett välutrustat försvar med 250.000 professionella soldater och det finns olika uppfattningar om det strider mot författningen, säger Monica Braw.

Normal stat

Inom premiärminister Shinzo Abes borgerliga parti finns många som anser att Japan borde bli en normal stat med rätt att försvara sig och till och med skaffa egna kärnvapen.

Men trots att Abe har tillräcklig majoritet i båda kamrarna i parlamentet har han inte drivit igenom en grundlagsändring.

Abe har backat

– Tidigare sa han att han ville skriva om grundlagen för att Japan ska få en officiell armé till år 2020. Men han har backat. Hans popularitet har fallit på grund av flera korruptionsskandaler. Ett yttre hot är en klassisk väg till bättre opinionssiffror, säger Monica Braw.

Premiärminister Abe har drivit igenom en ändring av lagen som tillåter ”kollektivt självförsvar”. Det innebär att Japan kan hjälpa USA utanför sina egna gränser.

LÄS MER:Donald Trumps ultimatum till Nordkorea:”Ni kommer mötas av eld och raseri”

Kärnvapenparaply skyddar

USA och Japan har ett mycket nära militärt samarbete och Japan skyddas av det amerikanska så kallade kärnvapenparaplyet.

Japan har ett komplicerat förhållande till Nordkorea. Efter andra världskriget stannade många koreaner kvar och upprättade egna organisationer och strukturer. Av de omkring 600.000 personerna i Japan med koreanskt ursprung lär en fjärdedel sympatisera med Nordkorea, enligt Monica Braw.

– De ligger lågt och är diskriminerade. De senaste tio åren har de blivit hårt ansatta och många har bytt till japanska namn för att ha en bättre situation, säger Monica Braw.

Stor övning inledd

Den gemensamma militärövningen Northern Viper 17 har nu inletts i Japan. 3.500 amerikanska marinkårssoldater och japanska soldater ska öva i tre veckor utanför ön Hokkaido.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nordkorea-krisen

Mer i ämnet