I Wuhan i Kina, där pandemin tog sin början i december förra året, börjar man nu leta efter antikroppar mot coronaviruset hos befolkningen.
Studierna har hittills resulterat i både goda och dåliga nyheter. De goda är att avsevärt fler tycks bära på antikroppar än antalet bekräftade fall, vilket tyder på att många som har infekterats endast har haft milda eller inga symtom alls. De dåliga är att bara 2–3 procent av testpersonerna bar på antikroppar.
– Det innebär att en flockimmunitet är långt borta, så ett vaccin kanske är vårt sista hopp, säger Wang Xinghuan, chef för Zhongan-sjukhuset, ett av de största i Wuhan, till Wall Street Journal.
Osäkra svar
Hur stor andel av befolkningen som måste vara immun mot ett visst virus hänger samman med dess smittsamhet. Ju smittsammare ett virus är, desto större andel måste vara immun för att en smittspridning inte ska uppstå. Hur stor andel av befolkningen som måste vara immun mot coronaviruset är det ingen som vet, men enligt experter bör denna andel vara minst 50, kanske 60, procent.
En annan fråga är i vilken utsträckning en infektion med coronaviruset resulterar i att man blir immun mot viruset. Gäller detta även dem som endast har haft milda eller nästan inga symtom alls? Det vet inte forskarna heller. Redan i dag säljs antikroppstest till privatpersoner i Sverige, men flera forskare och även Läkemedelsverket har varnat för dessa tester.
– Det är inte säkert att man är immun bara för att man har antikroppar, säger Lin Xihong, professor i biostatistik vid Harvard T.H. Chan School of Public Health, till tidningen.
Testerna i sig kan även vara osäkra.
En fjärdedel
I Wuhan finns flera fall där människor som blivit sjuka av viruset återhämtat sig och testat negativt för förekomst antikroppar, bara för att vid ett senare tillfälle ha testats positivt. Huruvida detta beror på testerna eller att personerna har infekterats en andra gång, vet inte forskarna. Men det sätter fingret på hur lite vi hittills vet om den immunitet som eventuellt följer på en infektion, något som i sin tur kan påverka den flockimmunitet som vissa länder, däribland Sverige, sätter sin tilltro till.
Antikroppsstudier har även genomförts i Sverige, men hittills endast på ett mindre antal personer. Utifrån dessa och andra modelleringar tror dock Folkhälsomyndigheten att 26 procent av stockholmarna kommer att ha haft infektionen i början av maj. Om dessa personer också har blivit immuna återstår alltså att se.
Fakta: Smittsamhet
En smittspridning avtar normalt först när det har uppstått en så kallad flockimmunitet, som i sin tur styrs av smittsamheten.
Smittsamheten, eller det så kallade R-noll-värdet (R0), innebär hur många personer en infekterad person i genomsnitt smittar. För mässling, till exempel, ligger detta värde på cirka 14 eller ännu högre. För det aktuella coronaviruset, som är betydligt mindre smittsamt, har detta värde beräknats till cirka 2,5.
En flockimmunitet uppstår när en tillräckligt stor andel av befolkningen är immun (antingen genom vaccin eller tidigare smitta), så att viruset har svårt att hitta nya smittvägar, varpå smittspridningen börjar klinga av.
Denna andel beräknas enligt formeln: 1-1/R0.
För coronaviruset blir det således: 1-1/2,5 = 0,6 = 60 procent.
60 procent av befolkningen måste alltså vara immun innan smittspridningen av coronaviruset avtar spontant, förutsatt att det beräknade värdet för smittsamheten stämmer. Därefter kommer smittspridningen att fortsätta, men inte alls lika intensivt.
Källa: TT