–Jag befarar att den europeiska viljan att fortsätta stödja kan minska när det börjar bli besvärligt hemma. Matpriserna går upp, bränslet är dyrare, man får inte tillräckligt med värme i husen och industrierna börjar få brist på el, säger han.

Siffror från Kiel Institute of the World Economy,  som driver databasen Ukraine support tracker, visar att vapenleveranserna från givarländer minskar. I juli är antalet nya utannonserade åtaganden nära noll. Däremot fortsätter leveranserna av de tidigare utlovade vapensystemen rulla in i Ukraina.

–Jag tror inte det är så alarmerande, men det får inte fortsätta minska. För då kan det bli problem på sikt, säger Paasikivi.

–Minskat stöd kommer innebära framförallt att möjligheten att befria Ukraina från ryssarna minskar, och risken för ett utnötningskrig vid nuvarande gränser ökar.

Kritiken: Stödet för litet

Enligt Kiel-institutets forskningschef motsvarar inte leveranserna det Ukraina behöver.

– Både det ekonomiska och militära stödet har hamnat allt längre ifrån nivåerna som Ukraina behöver. Stödet fortsätter också vara litet i förhållande till vad vissa givarländer lägger den egna krisberedskapen, säger Christoph Trebesch i ett uttalande.

Flera stora EU-länder som Frankrike, Italien och Spanien har hittills bidragit med väldigt lite stöd, åtminstone i vad de har varit öppna med, enligt Kiel-institutet.

”EU svaga punkten”

Joakim Paasikivi tror att det krävs fler påtagliga framgångar för att uppnå en långsiktig och uthållig opinion som stödjer Ukraina.

–Jag tror inte att den svaga punkten är ukrainarna, utan det är den europeiska opinionen. Förmågan att hålla ut är god över tid, men de behöver vapen att slåss med.

Hör Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan, och Joakim Paasikivi om deras första tankar när kriget bröt ut och vad de tror kommer hända framöver i klippet.