Förändringarna innebär att antalet direktvalda platser i Hongkongs lagstiftande församling nu ska minskas från 35 till 20, samtidigt som det totala antalet platser utökas från 70 till 90, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Utöver de 20 direktvalda platserna kommer 40 av ledamöterna i församlingen, samt dess ordförande, att utses av en Pekingvänlig valkommitté och 30 av platserna ska tillsätts av särskilda grupper som representerar näringsliv och specialintressen, grupper som är kända för att vara trogna Kina, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
Enda riktiga
Den nya lagen slår också fast att de demokratiskt valda ledamöter som i nuläget sitter i Hongkongs lokala distriktsfullmäktige inte längre får ta plats i valkommittén.
Stadens distriktsfullmäktige, som enbart hanterar lokala frågor som sophämtning och kollektivtrafik, ses i dag som de enda ”riktigt” demokratiska församlingarna. Nära 90 procent av de totalt 452 platserna hålls av ledamöter trogna Hongkongs demokratirörelse.
Ska styras av ”patrioter”
Kinesiska myndigheter uppger att förändringen syftar till att bli av med ”kryphål och brister” som påstås ha hotat den nationella säkerheten under de senaste årens regimkritiska protester i staden. Man säger sig också vilja säkerställa att Hongkong styrs av ”patrioter”.
Enligt Hongkongtidningen South China Morning Post röstades förslaget igenom med siffrorna 167–0.
Kritiker har beskrivit förändringarna som en av de sista spikarna i kistan för den tidigare brittiskkontrollerade regionens demokratirörelse.
Bakgrund: Hongkong och protesterna
- Hongkong är en i hög grad självstyrande särskild administrativ region i Kina. När området lämnades över från Storbritannien till Kina 1997 slogs oberoendet fast i principen ”ett land, två system” som ska garantera autonomi, ett oberoende rättsväsende, en fri marknad och medborgerliga rättigheter såsom press- och yttrandefrihet. Principen är tänkt att gälla i 50 år – till 2047.
- Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.
- Regionens regeringschef väljs i val där kandidaterna nomineras av en särskild kommitté, där Peking har stort inflytande. När detta valsystem lades fram av Kinas regering 2014 utbröt omfattande demonstrationer i Hongkong där studenter och demonstranter ockuperade de stora gatorna på Hongkong-ön i flera månader.
- 2019 och 2020 hölls nya demonstrationer med hundratusentals deltagare, efter det att Hongkongstyret lett av den Pekingvänliga chefsministern Carrie Lam föreslagit en lag om att personer som anklagas för brott ska kunna utlämnas från Hongkong till Fastlandskina. Protesterna har många gånger urartat i sammandrabbningar med polis.
- I fjol trädde en omtvistad kinesisk säkerhetslag i kraft som rör Hongkong. Lagen, som är tänkt att skydda rikets säkerhet, listar fyra kategorier av brott som kan ge mycket stränga straff: separatism (secession), omstörtning (subversion), terrorism och samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota rikets säkerhet.
- Lagen har fördömts av en lång rad länder, av EU och av experter, som menar att den i praktiken avskaffar principen om ”ett land, två system”.
Källa: TT