Det skulle ha varit en promenadseger. I februari låg USA:s arbetslöshet på 3,5 procent. Ekonomin – som gick som tåget – var den sittande presidenten Donald Trumps vinnarhand. Sedan kom jokern – det nya coronaviruset.
Som värst, i april, låg arbetslösheten på 14,7 procent medan tappet på 9,5 procent under det andra kvartalet är det värsta BNP-raset i USA sedan andra världskriget.
Tumregeln brukar vara att sittande presidenter får sitta kvar – så länge ekonomin går bra. Och krisen, som slagit hårt mot många vanliga amerikaner, har alltså vänt upp och ner på den politiska spelplanen.
Allt beror på sars-cov2, det virus som hittills dödat omkring 220 000 amerikaner. Före pandemin såg presidentvalet ut att bli jämnt, nu pekar flera opinionsmätningar på en seger för Joe Biden.
– Det har påverkat enormt mycket eftersom en stor del av det amerikanska folket tycker att Trump har vanskött bekämpandet av pandemin, säger Jan Hallenberg, USA-kännare och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet i Stockholm.
Dött lopp
Nyligen kom rapporter om att åtta miljoner amerikaner hamnat i fattigdom på grund av pandemin.
– Många människor kan varken betala hyra eller mat, vilket beror på att presidenten och kongressen inte kan komma överens. Om man inte vet om man får mat på bordet nästa vecka är man inte särskilt inriktad på att rösta på den sittande presidenten.
I våras sa du att amerikaner svälter?
– Ja, det är ännu värre nu. Det är väldigt långa köer till matdistributionen som finns i de stora städerna, där sitter människor kilometervis i sina bilar och väntar på mat.
”Har haft en enorm inverkan”
Inte sedan 1980 och Jimmy Carters misslyckade fritagning av gisslan i Iran under operation Eagle Claw har en enskild sak påverkat opinionsläget så mycket, enligt Jan Hallenberg.
– Men det här är nog minst lika stort. Det här är en situation där Trump före pandemin hade haft en god chans att vinna presidentvalet har gjort att han nu har en relativt liten chans att vinna. Det har haft en enorm inverkan, säger Jan Hallenberg.
Kan man säga att pandemin räddade demokraterna och Joe Biden?
– Nej, det är att gå lite för långt. Däremot har det varit ett mycket tydligt plus.
Så styrs USA
- Kongressen skriver lagarna i USA. Den består av senaten och representanthuset, som också kallas de två kamrarna, och har sammanlagt 535 röstande ledamöter. De två kamrarna har lika ansvar för lagstiftningsarbetet. Förutom kongressen styrs USA av presidenten (som har den verkställande makten) och Högsta domstolen (som har den dömande makten).
- Senaten är brukar räknas som överhuset och dess befogenheter inkluderar bland annat att godkänna avtal och fördrag regeringen ingått med andra länder, godkänna tillsättandet av höga ämbeten samt att döma i riksrättsmål. Representanthuset brukar räknas som underhuset och dess talman är nummer två i successionsordningen efter presidenten och vicepresidenten.
- Alla lagförslag hamnar först i ett av de många utskotten som finns i kongressen. Där görs ofta kompromisser och förhandlingar innan förslaget går vidare till omröstning.
- För att lagförslaget ska gå igenom behöver det godkännas av både senaten och representanthuset.
- Ibland godkänner kamrarna olika versioner av lagförslaget. Då kompromissas dessa två förslag ihop i ett gemensamt utskott, sedan röstar de båda kamrarna igen.
- Representanthuset och senaten kan ha en annan politisk majoritet än Vita huset. Det betyder exempelvis att presidenten kan vara demokrat medan senaten är republikansk. Därför handlar valet också om dessa viktiga instanser. En sittande president som har en kongress emot sig har svårt att få igenom sin politik.
- Makten i representanthuset kan förändras i mellanårsval och det var det som hände två år in i Donald Trumps mandatperiod. Då tog Demokraterna kontroll över representanthuset medan Republikanerna behöll kontrollen över senaten. Det innebar att Republikanerna inte längre kontrollerade hela kongressen och att Donald Trump därmed fick svårare att genomföra sin politik.
Operation Eagle Claw
Operation Eagle Claw var ett misslyckat amerikanskt försök att genom en väpnad attack avsluta gisslankrisen i Iran där 52 amerikanska diplomater hölls fångna på USA:s ambassad i Teheran.
Operationen genomfördes mellan den 24 och 25 april 1980 och slutade, trots att någon strid aldrig ägde rum, med att flera helikoptrar och transportplan förlorades. Åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Därtill skadades ytterligare fyra amerikanska militärer.
Misslyckandet av Operation Eagle Claw påverkade presidentvalet i USA 1980 då den sittande presidenten Jimmy Carter, som av allmänheten sågs som ineffektiv, förlorade mot republikanen Ronald Reagan.